Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gimmersta. Julita socken, Oppunda härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIMMERSTA
Gårdsplanen med flyglar.
larna härstamma efter all sannolikhet från den
tid då Konrad Ribbing († 1736) var gårdens
ägare. Hans fader Leonard Ribbing dog redan
år 1687, då Konrad var 16 år gammal; modern,
Katarina Falkenberg afled på Gimmersta först
år 1716. De rester af byggnadens äldsta fasta
inredning, som finnas i behåll, tyda också på
att Konrad Ribbing icke börjat bygga på
Gimmersta förrän ett eller annat årtionde in på
det nya århundradet, sannolikt först efter
moderns död. Ar 1729 erhöll han som ägare till
Gimmersta patronatsrätt till Julita pastorat, hvars
kyrka han återuppbyggde, något som väl
sannolikt skedde först sedan han fått sitt hus på
Gimmersta färdigt. Dess byggnadstid skulle
sålunda kunna sättas till 1720-talet.
De herremansboningar som under denna tid,
efter Karl XI:s reduktion och »den stora
ofreden» under Karl XII, uppfördes i Sverige, hade
i mångt och mycket den karolinska tidens
prägel, men saknade dess storslagenhet i
anläggning och genomförande. Billigare material och
enklare dekorationssätt kommo ofta till
användning. Det är i detta afseende lärorikt att
jämföra exempelvis just de två gårdar som nu äro
förenade i friherre Carl Carlsson Bondes ägo,
det praktfulla Eriksberg från den karolinska
konstens glansperiod och Gimmersta från
1700-talets början.
Gimmersta är hvad anläggningens
hufvuddrag angår fullständigt karolinskt; den nära
invid sjön belägna hufvudbyggnaden flankeras åt
öfre sidan af ett par större och ett par mindre
fristående flygelbyggnader med branta tegeltak,
som omsluta en stor gård. Fasaden är åt denna
sida försedd med ett framspringande midtparti
och tvenne likaledes framspringande sidopartier;
taket är ett s. k. säteritak med en rak
mellanvägg mellan de båda tegeltäckta takfallen, allt
i enlighet med hvad som brukades under
1600-talets senare del. I olikhet mot de
karolinska slotten innehåller Gimmersta blott en
egentlig våning, belägen en trappa upp från gården
räknadt. Den låga bottenvåningen är genom
ett vinkelrätt mot husets längdaxel gående
tunnhvalf delad i två delar, hvardera innehållande
två parallellt lagda tunnhvalfstäckta rum. De
främre af dessa hafva fönster åt gården och
inrymma köksdepartementet, de bakre äro mörka
källarlokaler.
Genom den i det förutnämnda midtpartiet
belägna porten inträder man i en liten förstuga,
Tunnhvalfstäckt rum i bottenvåningen (tjänstefolkets matsal).
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
