Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälsåker. Ytter-Selö socken, Selebo härad, Södermanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅÄTEN
Förstugan i nedre våningen (nr 1 å planen).
håll gick under klubban, den till 112 nummer
uppgående porträttsamlingen omfattande 1600
—1700-talsporträtt, gobeliner, gyllenläder och
praktmöbler af alla slag till stor del från
1600-talet. En del räddades tack vare kraftigt
ingripande från konung Öscar II;s sida och
öfverflyttades till Drottningholm. — Kyrksalen och
flera andra af slottets gemak användes till
spannmålsupplag och dylikt.
En ny tid uppgick emellertid för Mälsåker
när godset år 1898 inköptes af den nuvarande
ägaren, ingeniör Ake Sjögren, hvilken liksom sin
maka, Mary Landzert, som förut varit gift med
ingeniör Carl Ludvig Nobel, hyser ett lifligt
intresse för det gamla 1600-talsslottet och låtit
det undergå en genomgripande reparation,
hvilken ännu icke är i sin helhet genomförd. Allt
som finnes kvar af den ursprungliga fasta
inredningen, framför allt de praktfulla plafonderna
i de båda öfre våningarna, de gamla dörrarna
och panelerna etc. bibehålles och konserveras
samtidigt med att det väldiga huset göres
beboeligt för människor med vår tids anspråk på
komfort i olika afseenden, värmeledning,
vattenledning, ett antal badrum, elektriskt ljus och
dylikt. Det är icke blott det gamla slottet som
på detta sätt genomgår en föryngrings- och
konserveringsprocess, utan äfven allt hvad till
godset i öfrigt hörer, jordbruket, skogsvården,
trädgården och drifhusen, jakten o. s. v.
Mälsåkers gårds räkenskaper från
byggnadstiden finnas bevarade i arkivet på Hjulsta i
Uppland, och man finner däraf att arbetena voro
i gång redan år 1673 och pågingo under de
närmast följande åren, som det synes med fart.
Nikodemus Tessins namn finnes nämndt och
dessutom namnen på en mängd andra personer,
byggnadsskrifvaren Samuel Johansson,
murmästaren Hans Clason, stenhuggarna Jean de Fly,
Erik Eriksson och Baltzar Vollmost; redan 1676
pågingo inrednings- och måleriarbeten och den
på många andra svenska slott verksamme
italienske stuckatören Carlo Carove arbetade redan
detta år i slottets öfversta våning, tydligen med
de många just här befintliga praktfulla
stuckplafonderna. Den tradition som vill göra gäl-
440
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
