Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nynäs. Ösmo socken, Sotholms härad, Stockholms län. Af Hj. Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLOTT OCH HERRESÅTEN
SVENSKA
Professorns skrifrum.
öfverlefde honom i 14 år och under denna tid
bebodde Nynräs.
För sina donationer till kyrka och skola samt
till de fattiga, erhöll fru Törnflycht och hennes
efterkommande år 1724 patronatsrätt i Osmo
församling, hvilken rätt enligt ett kungabref af
den 23 dec. 1802 utsträcktes till ägarne till
Nynäs, äfven sedan det gått ur Törnflychtska
släkten. Olof och Margareta Törnflycht äro
begrafna i det grafkor i Ösmo kyrka, som de
läinñ dar uppföra. Under fru Törnflychts tid
inträffade ryssarnes härjningar i Stockholms
skärgård. Ryssarne landstego vid Nynäs och
medtogo från kapellet den större kyrkklockan. Den
skada som vid detta tillfälle tillfogades Nynäs
taxerades till 69,4 50 dlr. kopparmynt och Kahlsta
säteri till 10,740 dlr., hvarjämte flertalet af de
underlydande gårdarne äfven blefvo plundrade.
Nynäs öfvergick sedan till Olof Törnes äldste
son, riksrådet och presidenten i Riksens
Ständers Reductions- och Liquidations Commission,
Olof Törnflycht, som upphöjdes i grefligt stånd
och slutade sin bana som kansler vid Uppsala
universitet. Han var ägare till Nynäs under
tio år. Riksrådet Törnfly cht vårdade sig liksom
föräldrarne om Ösmo sockens angelägenheter,
ehuru han näppeligen längre üder torde hafva
bebott Nynäs. Törnfly che var äfven ägare till
Erstavik, där han synes haft sin hemvist Je tider
då hans ej höllo honom i
Stockholm. Han afled där 1737 och begrofs i
familjegrafven i Ösmo kyrka.
Hans äldste son, Karl
Fredrik Törnflycht, var ägare till
Nynäs i 30 år, men lefde
större delen af sin tid vid
hofvet i Stockholm, där han
1750 blef hofmarskalk. Han
följde likväl släktens
traditioner gent emot Ösmo
församling, särskildt
sockenkyrkan. Är 1763 donerade han
3,000 dlr. till ett orgelverk,
hvilket dock först 20 år senare
kom till utförande.
Ritningen till orgelverket, som är
bevarad i Nynäs bibliotek,
har följande egenhändiga
anteckning af Gustaf III:
»Approberat: Drottningholms slott
den 15 September 1777.
Gustaf». Detta orgelverk
användes i sockenkyrkan i
nåra 100 år till 1873, då
det öfverflyttades till Nynäs
gårdskyrka. Karl Fredrik Törnflycht afled år
1767 och eftersom hans tre barn aflidit före
honom, utslocknade därmed den grefliga ätten
Törnflycht.
Nynäs öfvergick nu till systern, Kristina
Margareta Törnflycht, gift med grefve Axel
Wrede-Sparre till Sundby, öfverståthållare i Stockholm
och president i krigskollegium, och därefter till
deras dotter Brita gift med Axel
Fredrik Sparre till Åkerö, den från Gustaf IV Adolfs
förmyndarregering ryktbare rikskansleren, som
innehade godset mellan åren 1780 och 1784.
Efter äldsta dotterns, Ulrika Augusta, år 1783
ingångna giftermål med baron Carl Reinhold
Wrangel af Sausis öfvergick Nynäs i detta pars
ägo. De hafva hugfäst minnet af sin
besittningstid genom ombyggnad af den äldre
manbyggnaden, som redan förut användts till kapell
och hvars murar påbyggdes i höjd, samtidigt
som taket höjdes och fick sin brutna form samt
pryddes med en tornbyggnad i rokokotidens
stil. Kapellet bibehölls i denna form i öfver
ett århundrade. Vindflöjeln som ännu sitter på
sin plats, har dessa makars initialer, U. A. S.
och C. R. W,., jämte årtalet 1788. Wrangel
försålde vid olika tillfällen delar af godset och
under detsamma lydande gårdar. Sålunda
försålde han år 1785 Nåtarön och följande år
Tottnäs. Slutligen försålde han år 1790 hela
godset till en af den tidens ryktbaraste svenskar,
friherre Gustaf Mauritz Armfelt. På grund af
sin landsflykt fick ej Armfelt mycken glädje af
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
