Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsöö. Kungs-Husby socken, Trögds härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
bilder ge en föreställning om det hvita förmakets
och stora salongens eleganta möblemang i
respektive gustaviansk och empirestil. I sistnämda
rum finnes ställets jämte den ofvan omtalade
Vasatapeten kanske
största
dyrbarhet, den s. k.
Grönsöö-pokalen, en
nautiluspokal monterad
iförgyldt ssilfver,
utförd 1580 af
den i Nürnberg
verksamme
guldsmeden
Friedrich
Ilildebrand. I det
angränsande
hvita förmaket
hånga bl. a.
tvänne
Limogesemaljer (»A-
lexander», »Py-
ramus») från
1500-talet, af
högt värde.
Väggarna i
de olika
rummen prydas af ett stort antal — cirka 70 st. —-
porträtt från 1600—1800-talen, hvaraf omkring
50 släkt- och familjeporträtt, den nuvarande
ägarens förfäder, och deras fränder af ätterna
Benzelius, Benzelstjerna, Svedberg, Svedenborg,
Kenicius, Adlersten, v. Engeström, v. Ehrenheim,
Tersmeden, Cronstedt, Leijonhufvud, Silfverstolpe
m. fl. Bland här företrädda konstnärer märkas
den framstående porträttmålaren och
modeporträttören Gustaf Lundberg,
Elias Martin, Le Moine, Brander,
Lorentz Pasch, J. H. Scheffel, Amalia
Lindegren etc. Flera af porträtten
hafva praktfulla originalramar.
Öfver porträttsamlingen finnes på
stället en af kammarherre v.
Ehrenheim upprättad katalog.
Till sist må endast erinras om
det rikhaltiga, till cirka 8,000 band
uppgående biblioteket, hvaröfver
katalog finnes upprättad. Biblioteket
omfattar arbeten i historia, juridik,
kemi och bergsvetenskap,
konsthistoria och skönlitteratur. Böckerna
äro till stor del bundna i gamla
präktiga band.
Grönsöögodset bildades, som näm-
des, af Johan Skytte omkring 1610 och dess
historia som herresäte begynner först med denna
tid. — En gård i byn Grönsöö ägdes under
1400-talet af riddaren Magnus Gren († 1473);
under 1500-ta-
Grönsööpokalen.
8
let tyckes byn
hafva bestått af
fem hemman
och ägts af
medlemmar af
Gyllenstiernaätten
samt (en gård)
af Gustaf Vasa
som arf och
eget. — Detta
Vasahemman i
Grönsöö
förlänades år 1607
till Johan
Skytte till
evärdeligt frälse och
under följande
år blef denne
genom byte
ägare äfven till
de öfriga hem-
Salongen (nr 6 i öfre våningen). manen, hvaraf
han så bildade
sin sätesgård Grönsöö. — Johan Skytte afled
1645 och öfverlefdes i fyra år af sin hustru,
Maria Nääf († 1649), hvarefter gården ärfdes af
sonen friherre Benkt Skytte († 1683) och hans
dotter Maria Skytte († 1707), gift med grefve
Gustaf Adam Banér, den beryktade
»Dullebaneren» († 1681). Under denna tid
reducerades Grönsöö år 1698, men donerades senare till
en fröken Beata Sparre († 1723);
efter åtskilliga transaktioner mellan
hennes syskon och brorsbarn kom
gården år 1726 till öfverste Erik
Odelström († 1753), men såldes
redan följande år till en fru
Magdalena Robsahm och hennes mågar.
Dessa ägare bortbytte år 1729
Grönsöö till fröken Maria Elisabeth
Falkenberg († 1742), som verkställde
den stora förändringen med slottet,
hvarigenom detta beröfvades sina
fyra torn, sedan dessa under den
tid, då slottet innehades af kronan,
genom vanvård och särskildt genom
koppartakens borttagande förfallit.
Godset ärfdes af hennes bror
öfverste Henrik Falkenberg († 1754),
ägare till det ståtliga Haga i Svin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
