Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grönsöö. Kungs-Husby socken, Trögds härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Utö från nordväst.
Utö hus är beläget i sydöstra delen af Arnön
nära stranden och utgöres af en långsträckt
rektangulär byggnad, 30,8 m. i längd och 9,5 m. i
bredd. Hufvudfasaden är belägen rakt mot söder
och byggnaden innehåller en i höjd med marken
belägen källarvåning samt två våningar jämte
vind. Bottenvåningen är helt och hållet utförd
af gråsten i stora råa block; gråstenen sträcker
sig i murarna upp ungefär i jämnhöjd med
fönstrens underkant i den en tr. upp belägna
våningen. De öfre delarna af murarna äro
däremot uppförda af tegel i medeltida förband,
lagdt i s. k. munkskifte, med två löpare (någon
gång tre) omväxlande med en bindare. De höga
spetsiga gaflarna, som uppbära den branta
takresningen, äro försedda med trappor, hvilkas
nedersta del springer något ut öfver väggen.
Trapporna, som slutta inåt, höja sig öfver det
branta spåntaket och utgöra den enda
arkitektoniska prydnaden i byggnadens yttre. Af den
här återgifna tvärsektionen genom huset framgår
att murarna blifva tunnare ju högre upp man
kommer; äfven gafvelröstenas murar äro
tunnare mot spetsarna än vid
basen.
Gråstenen är synlig i
fasadernas nedre delar, men
för öfrigt äro dessa putsade
och endast uppdelade genom
de numera rektangulära
fönstren och de två ingångarna
på södra sidan. Af dessa är
den ena belägen i
gråstensväggen nere vid marken
något öster om midten af
huset, den andra däremot
högt öfver marken i
byggnadens midt; genom den
Tvärsektion.
Utö från sydost.
förra kommer man in i jordvåningen, den andra,
till hvilken man kommer genom en enkel
trätrappa, leder in i våningen en tr. upp. —
Huruvida båda dessa ingångar till huset äro
ursprungliga eller hvilkendera som i annat fall
är äldst torde ej med visshet kunna afgöras.
Anordningen med en högt upp belägen port
hör till de under medeltiden vanliga
säkerhetsåtgärderna: den lösa stege eller trappa, som
ledde upp till porten, kunde dragas upp i
händelse af fara. Äfven de anordningar som äro
vidtagna i källarvåningen tyda på att man tänkt
på möjligheten att försvara huset om porten där
blefve sprängd. Innanför denna port befinner
sig en liten aflång förstuga, från hvilken man
till höger inträder i ett stort rum täckt af ett
tunnhvalf af gråsten, som uppbäres af en icke
ursprunglig pelare af tegel. Till vänster finnes
ett hål i taket, genom hvilket objudna gäster
kunde angripas, och för att kunna intränga i
huset måste man först passera ett mörkt rum
i byggnadens midt, hvarifrån en svängd trappa
leder upp i den öfre våningen. Denna trappa
utmynnar här midt i golfvet i det ena (västra)
af de två rum i hvilka denna våning
ursprungligen var delad.
På 1500-talet, då man hade behof af flera
rum, erhöll första våningen den rumsfördelning
som ännu finnes i behåll och hvarom en af pla-
g
u
Plan af bottenvåningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
