Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steninge. Husby-Erlinghundra socken, Erlinghundra härad, Stockholms län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
källaren upp genom hela byggnaden, för upp
till vinden, där tre små och låga rum med
karaktäristiska karolinska plafonder finnas i behåll.
Två af dessa rum kallas traditionellt Karl
XIL:srummen och anges som de rum, i hvilka Karl
XII vid sin vistelse på Steninge som prins
logerade. Denna tradition torde emellertid fara vilse,
ty oafsedt det osannolika i att grefve Karl
Gyllenstjerna bjudit sin kunglige gäst att bo i ett
par vindsrum, där man knappt kan stå rak, så
visar dekorationen af det ena taket i dessa rum
att detta efter all sannolikhet uppsatts först efter
KarlXII:sdöd.
Detta tak,
måladt i grisaille
mot grön
bottenfärgpå duk,
visar i midten
ett monogram:
C.G.S. E. (Carl
Gyllen-Stjerna Eriksson?)
samt fyra
hörnfält med
enkla
allegoriska
framställningar. Den
ena af dessa
är en
afbildning af den
medaljsom
slogs öfver
Karl XII:s död
år 1718,
framställande ett
lejon som
söndersliter de
rep, med hvilka man velat binda det, samt
med inskriften: »Indocilis pati», äfven den
hämtad från nämnda medalj. De öfriga
hörnkartuschernas inskrifter lyda: »Singulis varius, utilis
omnibus», »Clarescere utroque pulchrum»
»Nescit occasum»; denna sistnämnda liksom här
alltid med nordstjärnan förbundna inskrift
förekommer på några nu i St. Petersburg förvarade
svenska fanor från Karl XIL;s tid. — Det torde
vara dessa på Karl XII syftande orneringar i
taket som gifvit anledning till att rummet
uppkallats efter honom. Byggherren Karl
Gyllenstjerna lefde ända till 1723 och det finnes intet
hinder att antaga att ett tak af denna typiskt
karolinska karaktär tillkommit så sent som efter
17158.
På motsatta sidan af vinden ligg
större rum med en synnerligen intressant pla-
er ett något
STENINGE
Stora salongen.
61
fond utförd i samma teknik som den nyss
nämnda, i grisaille mot röd botten; i
ornamentsmotiven ingå här en mängd snickare- och
timmermansverktyg m. m., hvilket gifvit anledning
till att rummet kallats »byggmästarens rum»,
äfven detta en tradition som icke har stor
sannolikhet för sig. I barockens liksom i
renässansens ornamentik användes vapen, husgeråd,
verktyg och en mängd andra föremål såsom
ornamentala motiv utan att man därför afsåg
de sålunda dekorerade lokaliteterna för något
alldeles speciellt ändamål. — De små
vindsrummens
fönster äro
belägna i
»säteritakets» afsats
och erbjuda
en härlig
utsikt öfver
Mälaren.
I slottets
källarvåning äro
köket samt
ekonomi- och
källarlokaler
belägna.
Samtliga rum
äro här
hvälfda och det
rymliga köket
ligger
midtunder den
ovala matsalen i
midtpartiet.
Äfven de
bådainvidterrassen belägna
små flyglarna hafva vid den senaste reparationen
blifvit iordningställda, hvarvid intressanta rester
från slottets byggnadstid kommit i dagen, och
tjänat till förebilder på samma sätt som i själfva
slottet. Den östra flygeln kallas Drottningflygeln,
troligen efter änkedrottningen Hedvig Eleonora
(† 1715), som ofta skall hafva gästat Karl
Gyllenstjerna på Steninge, som var hennes
gunstling, öfverstemarskalk och guvernör öfver hennes
lifgeding. Ett par af de små rummen i denna
flygel hade redan före den sista reparationen i
behåll sin ursprungliga fasta inredning, målade
tak och rikt dekorerade dörrar och paneler. I
dekorationen ingår äfven här
Gyllenstjernavapnets sjuuddiga stjärna.
En af de längre ned mot sjön belägna
flyglarna af trä kallas »gamla slottet». På
Gripenhjelms märkliga Mälarkarta i Kungl. Biblioteket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
