Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERR ESAÅTEM
III
Plan af bottenvåningen.
Brahe, blef då innehafvare af fideikommisset,
men då han dog ogift redan 1771, öfvergick
detta till halfbrodern, sedermera excellensen och
en af rikets herrar grefve Magnus Fredrik Brahe,
som grefve Eriks änka, grefvinnan Kristina
Charlotta Piper, födt till världen tre månader efter
makens olyckliga slut.
Grefve Magnus Fredrik, som dog 1826,
efterlämnade med sina båda fruar Ulrika Katarina
Koskull och Aurora Viilhelmina Koskull (den
förras brorsdotter) två söner. Den äldre, född
1790, var den såsom Karl XIV;s inflytelserike
gunstling, uppoffrande vän och en sällsynt nobel
personlighet bekante excellensen grefve Magnus
Brahe, som efter faderns död blef innehafvare
af fideikommisset, om hvars samlingars
vidmakthållande och tillökande han inlade stor förtjänst,
— ett i fonden af den vackra parken bakom
slottet rest monument till hans minne är ingen
tom hyllningl — men när han 1844 afled ogift
öfvergick Skokloster till halfbrodern, den 1812
födde, sedermera förste hofstallmästaren grefve
Nils Fredrik Brahe, vid hvars redan 1850 timade
frånfälle hans äldste son med grefvinnan Hedvig
Elisabet Maria Amalia Piper, sedermera
öfverstekammarjunkaren grefve Nils Brahe, född 1841,
blef fideikommissarie. När denne 1907 afled
ogift, ärfdes Skoklosters slott och gods — det
senare har, ehuru icke fideikommiss, innehafts af
fideikommissarien ända sedan grefve Abrahams
dagar — af brodern, öfverstekammarjunkaren
grefve Magnus Brahe, född 1849, ägare till
stamgodset Rydboholm i Uppland och, sedan 1907,
äfven till den stora possessionen Krageholm i Skåne
samt gift med den för konst- och kulturhistoria
varmt intresserade friherrinnan Anna Nordenfalk,
som, under den korta tid hon hittills fört spiran
på den gamla Braheborgen, åstadkommit
förvånande mycket genom att ur husgerådskammaren
och andra, delvis hittills obekanta förråd,
framdraga vackra gamla möbler, mattor, o. s. v., som
hon pietetsfullt låtit iståndsätta, för öfrigt alls
icke rädd för att, såsom t. ex. vid välbehöfliga
tafvelrenoveringar, själf sätta handen till verket.
2k 2k
†⚔ zk
- R
[ 76 p IL C d 1o
⚔ 12 14 13 ⚔2 17 76 † 6
2 4“
7 2z ä 5 ä
10 d 5 a 2 2
; i å u† ; ;
T Bj ; CLII p f
. —1 [T] 9
⚔ 2
6/
Planskiss af våningen 1 tr. upp.
Planskiss af våningen 2 tr. upp.
2ib ELLL,
Planskiss af våningen 3 tr. upp.
Våningen 1 tr. upp. 1. Korridoren. — 2. Grefve Wrangels förmak. — 3. Grefve Wrangels sängkammare. — 4. Östra
tornkammaren. — 5. Kungssalen. — 6. Grefvinnan Wrangels förmak. — 7. Grefvuinnan Wrangels sängkammare. — 8. Södra tornkammaren.
— o9. Röda rummef. 10, 11. Wrangelska barnkammaren och Frökenrummet. — 12. Matsalen. — 13. Alkoven. — 14. Gula salongen.
15.å Gröna sängkammaren. 16. Västra tornkammaren. — 17. Gula rummet. — 18. Norra tornkammarcn. — 19. Blåa rummet.
20. Serveringsrum. 21. Grå rummet. — Våningen 2 tr. upp. 1. Korridoren. — 2. Turin. — 3. Garderob. — 4. Florens. —
5. Tours. 6. Ostra tornkammaren. — 7. Paris. — 8. Geneève. — g. Middelburg. — 10. Antwerpen. — 11. Södra tornkammaren.
— 12. Magdeburg. — 13.—pRotterdam. — 14. Förrådsrum. — 15, 16. Kyrksalen. — Våningen S5 tr. upp. 1—3. MHrangelska
rustkammaren. 4. Ofre delen af kvyrksalen. — 5—7. Brahe-Blielkeska rustkammaren. — 8 Förradsrum. — 9, 10. Arkivrum. — 11
Östra tornkammaren. — 12— 14. EBlblioteket. —
15. Södra tornkammaren.
76
116. Excellensen Magnus Brahes bibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
