Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLIOTT OCLH HERRESA TEN
aldrig taak uppå». Öfverst på väggarna mot
fönstren äro målade dåliga tromershk
Bkojsarporträtt med valspråk. Under dessa hänga en del
gamla taflor af, så vidt man nu mer kan bedöma
det, sämre kvalitet.
De 2o rum, som äro belägna i denna våning,
bära namnen Grefve Wrangels förmak och
sängkammare, Östra tornkammaren, Kungssalen,
Grefvinnan Wrangels förmak och sängkammare,
Södra tornkammaren, Röda rummet, Wrangelska
barnkammaren och Frökenrummet, Matsalen,
Alkoven, Gula salongen, Gröna sängkammaren,
Västra tornkammaren, Gula rummet, Norra
tornkammaren, Blå rummet, Grå rummet och
Serveringsrummet.
Grefoe Wrangels förmak har ett vackert
gipstak, utfördt af någondera af de på Sko
verksamma gipsmakarna Hans Hauch, Johan Andreas
Anthonij eller Nils Eriksson, gyllenläderstapeter
och en praktfull, öppen spis — »furuskorsten»
kallades dessa slottets öppna, opraktiska spisar
på Wrangels tid — försedd med rika, troligen
af Marcus Hebel eller Berent Genau utförda
sniderier och grannt målad, sannolikt af Jörgen
Floth eller Kristian Ramberg. Bredvid denna
öppna spisel, som icke värmde mycket, står en
tegelstenskakelugn, i hvilken de hopskyfflade
glöden inkastades — ett mer effektivt
eldningsskick än den öppna spiselns. Af märkliga taflor
i förmaket må nämnas Ehrenstrahls stora
ryttarbild från 1652 af riksmarsken, flamländaren A.
van Hulles stela men intressanta helfigursbild af
riksmarskens gemål (sid. 70), ett konterfej af okänd
artist af hans styfmor Katarina Gyllenstierna
samt ännu ett annat af hans fars kusin,
kavallerigeneralen Helm Wrangel, den tappre krigaren,
som 1647 höll på att tillfångataga själfve
kejsaren. Här träffas också en kraftig bild af den
lefnadsglade och blodfulle fältmarskalken friherre
Lorenz v. d. Linde, af Ehrenstrahl, vidare: K.
G. Wrangels stamtafla på pergament och ett
godt holländskt vinterlandskap, sign. J. D.; ett
från Banérgodset Sjöö kommet toalettskrin af
valnöt med konstnärligt drifna
mässingsprydnader och tillhörande bord, med ett monogram,
som med orätt tolkats såsom bildande Ebba
Brahes initialer; slutligen ett dyrbart tyskt skåp
från början af 1600-talet, af svart trä med
ebenholzlister, både ut- och invändigt klädt med
träreliefer, framsusliands gästabuds- och jaktscener
och upptill afslutadt med ett fristående krucifix.
Men det allra värdefullaste i detta gemak
inrymmes i två större björkskåp från början af
1800-talet, stående midt emot hvarandra invid fönstren.
Det ena innehåller företrädesvis silfverföremål,
det andra små historiska minnen, arbetade i
guld, emalj, ädla stenar o. s. v. Betrakta vi det
förra skåpet, se vi å nedersta hyllan, från
vänster räknadt, ett fodral af läder; en
presenterbricka af silfver i drifvet arbete (utmärkt tyskt
1600-tals-arbete) framställande en antik
bröllopsscen: ett ungt par på en vagn dragen af genier
och nymfer och bakom dem ännu en genie, med
en palm och en lagerkrans — tåget närmar sig
Venus’ och Amors bildstoder — på brädden
fåglar och fruktknippor i rikt mönster; grefvinnan
Wrangels juvelskrin af valnöt och mahogny med
drifna silfverreliefer. På hyllan ofvanför,
fortfarande från vänster räknadt: nautiluspokal af
mycket ovanlig form: ett slags sjöjungfru på
fågelfötter — Nürnberg-arbete från 1500-talet,
liksom de närmast följande numren kanske tagen
i Prag 1648; aklejapokal, sydtyskt arbete i
Jamnitzers stil, från 1500-talet, skaftet balusterformigt
med tre vädurshufvuden, å skålens bucklor tolf
bibliska scener i drifvet och ciseleradt arbete,
liksom de sex bilderna ur Jesu lidandes historia
å locket, som krönes af Johannes Döparen (nyare
arbete); förgylld nautiluspokal, uppburen af en
fågelfot med fyra klor, med på locket en romersk
kugare, anfallande en på snäckans ytterböjning
anbragi jätteödla, hvilken ytterst dyrbara pjes
enligt inskrift 1577 tillhörde hertig Karl af Meck-
»Silfverskåpet» i Grefve Wrangels förmak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
