Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skokloster. Sko socken, Håbo härad, Uppsala län. Af Olof Granberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från 1600-talet och en annan af polska
biskopar; bilder af K. G. Wrangels hofnarr
Hasenberg, sannolikt af Ehrenstrahl, som är mästare
till hans konterfej i Nationalmuseum, en 1757
daterad målning af den sällsynte Carl
Hofwerberg, framställande
SKOKLOSTER
man dock öfvergifvit äfven denna attribution
och känner sig nu mera benägen att i det
praktfulla konstföremålet se ett tyskt och sannolikt
augsburgiskt arbete — i så fall väl snarare en
äreskänk till riksmarsken än ett krigsrof. Att
detta skyddsvapen
ett bref fastsatt på
ett furubräde, o. s. v.
I Östra och Södra
tornkammaren
finnas kompasser,
dioptrar och
matematiska instrument,
som en gång
användts af Wrangel
och hans måg,
glober, modeller till
Gripenbergs och
Skoklosters slott,
m. m. Ett rum
bredvid biblioteket
förvarar excellensen
Magnus’ boksam-
ling samt en kista
med kostbara gamla
väfnader och
brodeirer. Och i korridoren träffas målade porträtt
af Nils Bielkes favorithästar. Det stora, för den
historiska forskningen oskattbara
Skoklosterarkivet är sedan flera år tillbaka deponeradt i
riksarkivet.
Rustkammaren har, såsom redan antydts, två
afdelningar, nämli-
Gula rummet.
någonsin kunnat
vara kejsar Karl V:s
är i alla händelser
omöjligt. Så kallas
visserligen — också
traditionellt -—— ett
så godt som
alldeles lika ex. af
konstverket i kejserliga
hofmuseet i Wien,
hvilket ex. skiljer
sig från Sko-skölden
blott därigenom att
alla nitarna framtill
sluta i små
lejonhufvuden och att
nedtill på skölden ses
två större sådana
djurhufvuden med
ringar i munnen.
Men af ornamentiken att dömma, kunna de båda
praktsköldarna inte vara äldre än från slutet af
1500-talet, och kejsar Karl dog, såsom bekant,
redan 1558. Dessutom kan det icke bevisas
att den i alla händelser utsökta pjäsen
härstammar från kejserliga rustkammaren i Prag, ty den
omnämnes alls icke
gen den Wrangelska
och den
Brahe-Bielkeska. Den förra är
inrymd i Västra
tornkammaren och
två till vänster om
Kyrksalen belägna
rum och omfattar
bland tusentals
andra föremål den
Benvenuto Cellini
sedan gammalt
tillskrifna »Karl V:;s
sköld» (sid. 96). Det
var, om förf. ej miss-
i inventariet öfver
krigsbytet 1648 —
den »sköld, hjälm
och svärd med i
järn konstnärligt
drifna figurer», som
där uppräknas,
medaf drottning
Kristina till
utlandet. Bland andra
saker af stort
intresse bland denna
afdelnings omkring
900 eldvapen och
170 blanka vapen,
togs
minner sig, Eugène
Plon som först
påvisade att skölden
icke kunde vara af Cellini, af det enkla skäl att
denne veterligen icke tillverkat dylika föremål.
Man gissade i stället på någon medlem af
vapensmedsfamiljen Negroli i Milano. Senare har
gi
Gula rummet.
m. m., märkas här
Herman Wrangels
harnesk, polske
kronfältherren Zamojskis förgyllda silfversköld,
riksmarskens skeppsropare, staf, värja och
harnesk, en mängd i Prag 1648 tagna praktbössor
med rika inläggningar, massor af muskedunder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
