- Project Runeberg -  Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början / Uppland /
168

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekebyholm. Rimbo socken, Sjuhundra härad, Stockholms län. Af Gustaf Upmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SPEËNSKAÅ SLOTT OCH HERRESÄTEN

grefve Gustaf Adolf Horn af Aminne († 1793).
Från honom öfvergick Ekebyholm till hans
yngre son grefve K/las Horn († 1823), under
hvars tid slottet tyckes hafva undergått en
genomgripande reparation i det inre, hvaraf
betydande rester ännu finnas i behåll.

Arfvingarna sålde år 1828 godset till ägaren
af Hargs bruk friherre Karl Gabriel Oxenstierna
(† 1873). Harg såsom fideikommiss ärfdes af
hans äldsta dotter, friherrinnan Ebba Beck-Friis
f. Oxenstierna, under det att Ekebyholm gick
till den yngre dottern, grefvinnan Lotten
Hamilton, f. Oxenstierna († 1880). Hennes man
grefve Hugo Jakob Hamilton († 1896) satt
kvar på Ekebyholm i orubbadt bo till sin
död, 1896, hvarefter gården enligt grefvinnan
Hamiltons testamente ärfdes af hennes systers,
den nyssnämnda friherrinnan Ebba Beck-Friis
barn nämligen friherre Johan G. Beck-Friis,
och hans systrar grefvinnan Ewa Lewenhaupt,
friherrinnan Ebba Thott och grefvinnan Loften
Hamilton, hvilka äro Ekebyholms nuvarande
ägare.

Redan år 1828, då Ekebyholm såldes till
friherre Oxenstierna, bortfördes från slottet en stor
del af den lösa inredningen och den stora
byggnaden stod tidtals obebodd ända till år 1873.
Efter att hafva bebodts af grefven och
grefvinnan Hamilton under ett par årtionden har
slottet återigen under den senaste tiden endast
tillfälligtvis hyst de nuvarande ägarne; alla de
många rummen äro därför icke fullständigt
möblerade, om också en mängd föremål af
intresse finnas inom dess murar, hvartill komma
de väl bevarade rester af fast inredning från
olika tider som här finnas i behåll.

Slottets yttre har som nämndes fullständigt
bevarat den karaktär det erhöll under Arvid
Horns tid under förra delen af 1700-talet. Den
höga dubbeltrappan af sandsten, som leder upp
till portalen, blef år 1911 omlagd i stil med
den äldre. Från trappaltanen inträder man i en
förhall med rundade sidoväggar med målad
marmorering, hvarifrån en dörr i fonden leder
in till matsalen belägen i midtpartiet vid bakre
fasaden. Rumsfördelningen är konstlös med
sidorum belägna i file å ömse sidor om hjärtmuren.

I afseende på den fasta inredningen kan man
än idag se spåren af de olika reparationer som
slottet genomgått. Från Arvid Horns tid
härstamma sålunda de rikt profilerade taklisterna
och takens dekoration i de flesta rummen i
denna våning, vanligen bestående af i vinklar
och bågar böjda ramverk omgifvande ett
midtfält, en förenkfad kvarlefva af det karolinska

tidehvarfvets ståtliga plafonder. Rikast är
takdekorationen i rummet närmast till höger om
den nyssnämnda förhallen; midten upptages här
af en stjärna i hög relief framställande planen
af en fästning med vallar och framspringande
redutter enligt Vaubans system.

Nästa större iståndsättning, som afsatt spår
inom Ekebyholmsslottet, torde hafva skett under
1750-60-talet, då grefve Gustaf Adolf Horn
ägde gården. Från denna tid, rokokons
glansperiod i Sverige, härstamma nämligen ett antal
i ek eller furu lagda parkettgolf i olika rum
samt några karakteristiska kakelugnar i blått
och hvitt i de rum som ligga till höger om
midtpartiet.

Under grefve Klas Horns tid (1793—1823)
tarfvade det gamla slottet ånyo en
reparation, hvarvid tvenne eleganta salonger
inreddes i slottets södra del samt alla dörrar i
hufvudvåningen försågos med foder med
gustavianska profiler och döbattanger; i äldre tid
hade här liksom ännu i den öfre våningen
troligen funnits breda enkeldörrar. — De båda
salongerna från denna period, belägna till vänster
innanför matsalen utgöra goda prof på den
något kyliga smakriktningen under 1800 -talets
första årtionden. Anmärkningsvärda äro
särskildt de båda kakelugnarna med cylindrisk öfre
del hvilande på kubiskt underlag med färgrik
dekoration i novantik stil samt de med elegant
skulpterade ramar omgifna väggfasta speglarna
med tillhörande väggbord mellan fönstren.

Från 1870-talet då en genomgripande
reparation ägde rum härstamma slutligen bl. a.
papperstapeterna i några andra rum, som för öfrigt
fått behålla både takdekorationer, kakelugnar
och panelverk från de olika äldre epokerna.

Till vänster om förhallen befinner sig
trapphuset med trappa, som leder dels ned i den af
köksdepartement och källare upptagna
bottenvåningen dels upp till den öfre våningen, som
innehåller en stor biljardsal i byggnadens
sydöstra hörn samt ett antal gästrum belägna på
ömse sidor om en korridor. Rummen i denna
våning äro låga, fönstren innehålla blott två
vanliga rutor i höjd. Af den fasta inredningen
från 1700-talets förra del finnas här i behåll
panelerna, de rikt profilerade dörrfodren
omkring de breda enkeldörrarna, de likaledes
profilerade taklisterna i några rum samt framför
allt Ekebyholms största sevärdhet det s. k.
kungsrummet i våningens nordöstra hörn.

Kungsrummet är uppkalladt efter konung
Fredrik I som enligt traditionen skall hafva bott
där när han gästade sin älskarinna Katarina

168

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Apr 5 23:13:23 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssoh/upp/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free