Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Penningby. Länna socken, Frötuna och Länna skeppslag, Stockholms län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
blifvit härjadt af eld, som dock icke förmått
skada »den gamla grå muren» och »nedersta
hvalfven» d. v. s. de båda s. k. källarvåningarna,
och ofvanpå dessa hafva »af nyio» uppförts
tvenne hufvudvåningar? Enligt inventariet
funnos »materialier till sjielfva husets ytterligare
förfärdigande wid handen». — Det är i sådant
fall denna från 1600-talets senare del
härstammande ombyggnad som Sueciabilden återger,
och af Lasse Turessons borg hafva vi ingen
afbildning, kunna ej säga om den haft två eller
måhända blott en våning ofvanpå »den gamla
grå muren».
Ett inventarium från år 1707 omtalar att
stora stenhuset var utan trossbottnar och golf
och i öfrigt förfallet. Från samma år finnes
äfven i behåll ett memorial för »Casseuren Nils
Grääs», hvaraf synes
framgå att
genomgripande
iståndsättningsarbeten pågingo:
murare arbetade med
spisar, den nuvarande
yttertrappan och porten.
i landtornet ordnas,
trappa lägges i samma torn,
timmerkarlar skola
lägga in golf af trä utom
i »stora sahlen», köket
och förstugan som er-
IS 0Gee, †
a†.
hålla stengolf, i
sjötornet upptages en dörr,
borggården planeras
o. s. v. Huruvida dessförinnan några ännu
mera genomgripande byggnadsarbeten före-
tagits på Penningby under Stina Liljes tid
(1705—1727), har jag icke varit i tillfälle att
konstatera — måhända kunna hennes på
Bergshammar förvarade papper därom lämna
upplysningar. Klingspor uppger att hennes son,
friherre Johan Gabriel Sack, som mellan 1727
—1751 ägde stället, »år 1729 /är hafva
företagit en genomgående reparation, så att huset
åter kom i stånd och blef beboeligt». —
Tydligt är emellertid att Penningby under
1700-talets förra hälft genomgått en grundlig
iståndsättning, kanske i flera repriser; från denna tid
härstamma talrika rester af fast inredning i den
nuvarande hufvudvåningen och från denna tid
härstammade äfven det utseende i det yttre som
slottet har på några från början af 1800-talet
härstammande afbildningar. — Sueciabildens
opraktiska tvillingtak blef ersatt af ett väldigt
åt fyra sidor sluttande valmtak, brutet i två fall.
Detta utseende i det yttre bibehöll Penning-
Teʙ Df; ⚔.
I
Penningby omkring 1800.
by troligen ända till år 1831, då det drabbades
af en eldsvåda som förstörde taket och öfre
våningen på det egentliga slottet samt
tornöfverbyggnaderna. — Dåvarande ägaren, Johan
Lundgren, lät då nedbryta den öfversta våningens
murar på södra och norra sidorna, vid de båda
andra lät han dem stå kvar i form af låga och
breda gafvelrösten, hvarå ett lågt tak, afsedt att
blifva provisoriskt, lades. Samtidigt täcktes
tornrundlarna med låga plåttak.
Den karaktär som slottets yttre fick genom
den nödtorftiga iståndsättningen efter branden,
bevarar det än idag. Nedbrytandet af
öfvervåningens murar var sannolikt en onödig
vandalism framkallad af bristande pietet, men för
öfrigt har man anledning att vara tacksam för
att de planer till den ärevördiga byggnadens
restaurering, som
framkommo under
1800-talets senare del, icke
blifvit förverkligade. En
iståndsättning af
Penningby med
uppförande af nya
tornöfverbyggnader och ny
öfvervåning är en
vansklig sak, om man icke
därigenom skall skada
slottets värde som
kulturdokument och
betaga det den
ärevördiga prägel som det
ännu i sitt nuvarande
stympade skick äger. Det är ett af de få af
enskilda uppförda slott i landet, hvars murar
äro jämnåriga med Gustaf Vasas Sverige.
Vi hafva rest landsvägen, en timmes väg, från
Norrtälje och nalkas slottet från nordväst; de
båda väldiga tornrundlarna och den massiva
midtbyggnaden lysa hvita mellan parkens
trädstammar. Nedre delen af murarna äro
uppförda af gråsten, oputsad, under det att de öfre
partierna äro putsade. — Vi svänga omkring
det norra tornet och upp på förborgen vid
slottets östra sida. Den nuvarande
hufvudingången är belägen i det nämnda tornet, där
det stöter intill den östra fasaden af
midtbyggnaden. Innan vi beträda den höga stentrappa,
som leder upp till hufvudportalen, enligt
antagande förlagd hit af Johan Gabriel Sack på
1720-talet, företaga vi en vandring utomkring
och ned i källarvåningarna, för att taga
kännedom om slottets äldsta delar.
Östra fasaden, som icke hör till slottets mest
tilltalande partier, är delvis öfvervuxen af kläng-
198
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
