Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Penningby. Länna socken, Frötuna och Länna skeppslag, Stockholms län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
öfre våningar. — Det stora rummet i våningens
nordöstra del, invid landtornet, har i senare tid,
troligen under 1700-talet om icke tidigare,
blifvit inredt till slottets kök och en smal trappa
leder i den tjocka tornmuren upp i den
nuvarande förstugan i landtornets andra våning.
Vi hafva härmed tagit kännedom om slottets
äldsta partier, som i hufvudsak äro bevarade så
som de sågo ut omedelbart efter det
byggnaden blifvit färdig och inom hvilka en senare
tid icke gjort några tillsatser, om den också
kanske tagit bort ett och annat som varit af
intresse för kunskapen om inredningen af en
uppländsk borg från den äldre Vasatiden. Vi
skola nu tillse hvad de öfriga delarna af slottet
kunna äga af intresse.
Redan vid första anblicken lade vi märke till
att den oputsade graniten rundtom hela huset
går upp ända under fönstren i hufvudvåningen:
»den gamla grå muren» omsluter de båda
hvälfda källarvåningarna. — Att konstatera af
hvad slags material de båda öfre våningarnas
murar äro, är vanskligare, tack vare putsen som
döljer murarna. Tydligt är dock att gråstenen
på sina håll och särskildt i tornen går
betydligt högre upp och i öfrigt är materialet dels
tegel dels sandsten i små tegelstensstora bitar.
Sandsten finnes i trakten (jfr Salvius Upplands-
beskrifning från år 1741, sid. 159) och i det
förut citerade inventariet af år 1678 omtalas
att bland de materialier som funnos »wid
handen» voro också femtusen sandsten. —
Yttermurarna äro fullständigt släta, utan annan
indelning än genom fönsterraderna; någon
afslutning uppåt genom någon slags taklist finnes
icke häller, då ju murarna efter 1831 års brand
endast nedbrötos innan det enkla plåttaket
pålades.
Att redan det äldsta slottet haft en eller
kanske två våningar ofvanpå den gamla grå muren
synes otvifvelaktigt och sannolikt är väl att dess
murar ännu till stor del kvarstå, ehuru 1678
års inventarium talar om de »af nyio»
uppbyggda våningarna. Däremot torde
rumsfördelningen icke längre vara densamma som den
ursprungliga; jämför hvad som ofvan sagts
angående tvillinghusen och den mellan dem
löpande hjärtmuren. — Huruvida förändringen skett
under 1670—80-talen eller först några
årtionden senare är ovisst. De rester af fast
inredning som numera finnas i behåll tala närmast
för det senare alternativet.
Från den i vinkeln mellan landtornet och
östra väggen belägna yttertrappan, som enligt
det ofvan citerade memorialet anlades 1707,
inträder man i en förstuga i tornet, från hvilken
Stensalen.
202
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
