Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Harg. Hargs socken, Frösåkers härad, Stockholms län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HARG
HARGS SOCKEN, FRÖSÅKERS HÄRAD, STOCKHOLMS LÄN
AF GUSTAF UPMARK
land de svåraste förluster som de ryska
mordbrännarflottornaundersommaren 1719
tillfogade Sverige var ödeläggandet af några
af de största uppländska järnbruken, Leufsta,
Forsmark, Harg, Skebo m. íl. Till Harg,
beläget endast ett par kilometer
från sjön och därför ett
lättfånget byte för ryssarna, som i
allmänhet icke vågade sig alltför
långt inåt landet, anlände fienden
den 14 juli 1719 och landsteg,
enligt bevarade berättelser vid
brukets järnbod på södra
stranden af LHargsviken. Utan att
möta något egentligt motstånd
tågade de upp ända till Hargs
kyrka som plundrades, hvarefter
alla byggnader vid prästgården,
bruksherrgården och bruket
uppbrändes. Skadan på Harg
värderades till 63,907 daler
kopparmynt.
Regeringen sökte under de
följande åren genom
skattelindringar komma de härjade
landsdelarna till hjälp och för Hargs bruk erhölls
den 30 september 1720 åtta års frihet från alla
utgifter. Först ett par årtionden senare
återuppstod Harg i förnyad gestalt sedan bruket
år 1730 inköpts af krigsrådet, sedermera
landshöfdingen friherre Erik Oxenstierna († 1760).
Han uppförde en mängd ännu kvarstående, för
Friherrinnan Ebba Beck-Friis
född Oxenstierna.
bruksdriften nödvändiga byggnader samt under
1750-talet den ännu likaledes bevarade
»herrgården», som utgör ett i många afseenden
intressant prof på huru ett svenskt herremanshem
var anordnadt under rokokotidehvarfvet.
Byggnaden ligger, omgifven
af en vacker park, med
hufvudfasaden mot söder. Den är
uppförd i två våningar under ett
högt i två fall brutet tak; det
obetydligt framspringande
midtpartiet, som omfattar tre
fönsteraxlar af fasadens nio, krönes af
en lågspetsig gafvelfronton med
ett litet rundfönster i
tympanonfältet. Bottenvåningen är försedd
med i putsen markerad
rusticering och i den öfre våningen,
hufvudvåningen, är midtpartiet
och de yttre hörnen försedda
med breda lisenliknande pilastrar
utan kapitäl, som uppbära en
profilerad list under takfoten.
Alla fönster äro försedda med
bågar med små kvadratiska rutor.
— Åt baksidan framspringa vinkelrätt från
byggnadskroppen tvenne korta flygelpartier.
Det yttre är utomordentligt karakteristiskt för
1700-talets midt och företer i det hela stor
likhet med byggnadsritningar som förekomma i
fortifikationsofficeren Karl Wijnblads bekanta
arbeten »Ritningar på fyratio Wåningshus» etc.
228
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
