Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östanå. Roslags-Kulla socken, Åkers skeppslag, Stockholms län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Anordningen af de närmaste omgifningarna
kring hufvudbyggnaden på Östanå härstammar
till sina hufvuddrag från Fabian Wredes tid,
1680-talet. På södra sidan ned mot sjön ligger
den vidsträckta trädgården med terrasser och
häckar, som också, enligt den ofvan citerade
Hebbeska dagboken, var föremål för
kommerserådet Hebbes särskilda intresse. — Norr om
byggnaden ligger en stor gård omgifven af
tvenne flygelbyggnader, af hvilka den ena
innehåller gårdskontoret och bostad för förvaltaren.
Främre sidan af gården begränsas af en terrass
och norrut leder en allé upp till landsvägen. —
Gårdens ekonomibyggnader ligga hufvudsakligen
väster om huivudbyggnaden; hedäåt sjön i syd
ost ligga sågverk m. m. samt Östanå
ångbåtsbrygga
Mod Östanå är sedan år 1787 förenadt det
i samma socken belägna Vira klingebruk, som
anlades år 1635 af amiralen Klas Fleming, i
hvars ätt det stannade till år 1738, då det
öfvergick till ärkebiskopen Samuel Troilius († 1764),
hvars arfvingar år 1765 sålde det till änkefru
v. Schantz, hvilken i sin ordning år 1787 sålde
bruket till kommerserådet Hebbe. Vid Vira
tillverkades under 1600- och 1700-talen klingor
o. dyl. för arméns behof. Lifrustkammaren äger
ett antal Viraklingor med rikt etsad dekoration
från 1650-talet och senare. Klingsmederna och
svärdfejarna vid Vira voro organiserade som
alla andra handtverkare i äldre tider och hade
sin egen skrålåda, numera öfverlämnad till Nor-
diska Museet, som äfven äger några silfverbägare,
hvilka fordom tillhört Virasmederna. En
praktfull dryckeskanna tillverkad af en
Stockholmsguldsmed under 1600-talet och försedd med
inskriften: »Kannan kiöpter under ålderman
Bärtram, Besittare Hind. Wiström, Johan
Älgström 1776», finnes på GOstana — TFilip
Bernhard Hebbe skildrar i sin dagbok ett besök
som han i maj 1784 gjorde på Vira: han var
närvarande vid ett sammanträde som
svärdfejarne höllo, då en lärgosse under öfliga former,
hvari bl. a. ingick kanonsalut med 4 skott, blef
förklarad för gesäll.
Bruket har ett utomordentligt vackert läge
vid ett vattendrag som löper mellan sjöarna
Viren och Losjön och lämnar kraft till
drifvande af de gammaldags hamrarna; talrika gamla
byggnader från brukets storhetstid finnas ännu
i behåll. Numera är driften så godt som
nedlagd; endast ett tiotal smeder arbeta här med
tillverkning af liar, yxor o. dyl., ett fabrikat som
alltjämt bibehåller sitt gamla rykte som
förstklassigt. Det bekanta kortspelet »Vira», som
utgör på samma gång en förenkling och en
utvidgning af det gamla lhombre-spelet, har sitt
namn efter Vira bruk där det uppfanns omkring
1I 910.
Östanå gods med underlydande omfattar
större delen af Roslagskulla socken 3,169 hektar
af 3762, samt gårdar i grannsocknarna Riala,
Ljusterö och Össebygarn, med ett sammanlagdt
taxeringsvärde af cirka 1,200,000 kronor.
Smedjan
vid Vira bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
