Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örbyhus. Vendels socken, Örbyhus härad, Uppsala län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖRBYHUS
VENDELS SOCKEN, ÖRBYHUS HÄRAD, UPPSALA LÄN
AFf AUGUST HAHR
rbyhus räkna vi med skäl till våra in-
tressantare historiska slott. Enbart dess
dunkelfärgade Vasa-minnen ge det en
egendomlig tilldragningskraft — liksom alla gamla
Vasa-slott för öfrigt, som något så när bevarat
sin karaktär, ha en
märklig förmåga
att sätta vår
fantasi i rörelse. I
Örbyhus slott går
det mäktiga
fyrkantiga tornet
jämte den omgifvande
breda ringmuren
tillbaka såväl till
medeltidens slut
som till Vasa-tiden.
Huset byggdes af
Johan Kristersson
Vasa, Gustaf I:s
farfar.
Befästningen åter tillkom
under 1 500-talet. Grefvinnan Ella von Rosen
Från den s. k. stor- född Wijk.
hetstiden stammar
emellertid slottets hufvudbyggnad, med hvilken
det nyssnämnda tornet är sammankomponeradt.
Det är riksrådet friherre Gustaf Carlsson Banérs
och hans första makas, Sofia Christina Kruus,
stolta »palatium» i barockstil, byggdt 1668, som
ännu idag ger det hela dess prägel. Aren 1825
Uppland. IX.
1832 genomgick dock slottet en af K. K.
Gjörwell ledd omfattande restaurering, som ej
blott träffade fasad och flyglar, utan äfven det
inre i olika afseenden. Trappan förbättrades,
och intressanta rumsinredningar i empire, ja,
t. o. m. en i tidens
besynnerliga gotik
uppstodo då.
Slutligen har slottet
under den
nuvarande ägarens,
grefve Eugène von
Rosen och dennes
faders tid
underkastats en år 1901
påbörjad, delvis
ännu fortgående
renovering, som
bland annat
medfört en
omdekorering af flera rum
och gemak och
Grefve Eugène von Rosen. en mot nutidens
fordringar på be-
kvämlighet och
komfort svarande modernisering. — Det är
alltså skilda tider, som möta oss på våra van-
dringar i det omfångsrika slottet. Lyckligt
nog kunna vi ännu studera medeltidens an-
läggningssätt af en befästad borg och
Vasaskedets fullföljande däraf, liksom äfven både
2 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
