Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runsa. Eds socken, Sollentuna härad, Stockholms län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRKRESTEN
Gårdsplanen från sydost med en af flyglarna.
vara uppfördt. Ebba Brahe öfverlefde sin herre
i icke mindre än 22 år, till 1674, och det torde
därför vara hon som låtit bygga slottet,
sannolikt mot slutet af sin lefnad, i början af
1670-talet.
Slottet, hvars hufvudfasad med icke mindre
än 17 fönsteraxlar vetter mot norr, består af ett
nära nog kubiskt midtparti i två våningar och
tvenne något mindre, likaledes kubiska
sidopartier som äro förbundna med midtbyggnaden
genom i en våning uppförda mellanbyggnader
med låga tak. De uppskjutande midt- och
sidopartierna äro täckta med kupolliknande tak af
den karakteristiska svenska 1600-talstypen med
en rak mellanvägg mellan de två fallen, af hvilka
det nedre och större visar en svängd profil.
Dylika takanordningar förekomma både på
Tessinska och De la Valléeska byggnader, men
Runsaslottets allmänna karaktär gör dock att
man snarast torde böra tänka på Jean De la
Vallée eller någon under hans inflytande stående
arkitekt som upphofsmannen.
En blick på afbildningen af Runsa i
Dahlbergs Suecia visar att byggnaden i det yttre
än idag ganska fullständigt bevarar sin
ursprungliga karaktär. De tre portar, som i midt- och
mellanpartierna leda in i huset, liksom fönstren
äro omgifna af sandstensinfattningar. De tre
ovala fönstren i midtbyggnadens öfre våning
synas af Sueciabilden att döma ursprungligen
hafva varit nischer, afsedda för byster, och de
mellanliggande gamla fönstren äro numera
igensatta. Sidoportalerna äro omgifna af nischer i
hvilka små statyer af trä äro inställda.
Rumsfördelningen inom den långsträckta
byggnaden är i det närmaste fullständigt symmetrisk,
såsom vanligt under det karolinska tidehvarfvet.
— Genom hufvudportalen i midtpartiet
kommer man in i en rymlig förstuga med stengolf
och den bakre delen af midtpartiet upptages
af slottets ståtligaste rum, »galleriet». De två
sidoportalerna i mellanpartierna leda likaledes
in i stengolfbelagda förstugor.
Det stora slottet står numera vanligen obe-
bodt och de flesta rummen äro helt och hållet
omöblerade. Deras fasta inredning härstammar
i från olika stilperioder alltifrån 1600-talets slut
till senaste tid. — De äldsta resterna finnas
inom det östra sidopartiet och bestå dels af en
liten i stuck utförd plafond med karakteristisk
dekoration och en målning inom midtfältet, dels
Ursprunglig spis i ett rum vid östra förstugan.
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
