Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsmark. Forsmarks socken, Frösåkers härad, Stockholms län. Af Carl R. af Ugglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Sommarsalen (nr 8 å planen).
gammalt uppsvenskt bruk. Längs den breda
bruksgatan gruppera sig de välbyggda
arbetarbostäderna, samtliga i hvitt, de flesta med
excellensen Samuel af Ugglas’ initialer och datum
för deras uppförande: åren strax före och efter
år 1800. I bruksgatans fond ligger kyrkans
karakteristiska tornfasad, i dess andra ände
herrgårdsbyggnaden — det hela af en tilltalande
enhetlighet, lifvadt af den närbelägna
bruksdammens vattenspegel, i hvars midt en nyantik
Neptunus lyfter sig bland grönskan på en liten
trädöfvervuxen ö.
Upp till hufvudbyggnaden färdas man öfver
det vattendrag, som förbinder bruksdammen
med en längre bort belägen damm — vid ena
brohufvudet står en vacker milsten af röd,
polerad granit från 1790-talet — samt genom en
kort allé fram till den präktiga gallerport, som
genombryter muren kring den stora, framför
hufvudfasaden lagda borggården och som krönes
af det i heraldiska färger målade Ugglas’ka
vapnet*.
* För porten har synbarligen användts som modell tab. XLVII:
2 i Wijnblads Ritningar på fyratio wåningshus etc. (Stockholm 1755
—1756) del II.
Slottet, ett trevånings, gul- och
hvitrappadt stenhus, är, som sagdt, i hufvudsak
uppfördt af hofmarskalken Jennings åren 1767—
1774. Arkitektens namn är obekant; man kunde
gissa på Adelcrantz, utan att dock några
dokumentariska belägg eller ens några afgörande
stilistiska karakteristika kunna stödja en dylik
gissning. Planen är enkel: en rektangel från
hvilken, åt gården till, utskjuta ett par korta
flygelrisaliter, hvilkas takfall varit bestämmande för
takets i dess helhet, så att husets tvärprofil
kommit att uppvisa en rätt oskön snedhet. Med
sina osmyckade ytor och rätvinkliga
fönsterramar, risaliternas släta hörnpilastrar och tryckta
frontoner samt sin kraftiga portal — doriska
kolonner med ett entablement uppbärande urnor
— har hufvudfasaden föga af rokoko, men dess
mer af en antikiserande hållning, som förebådar
den annalkande smakskiftningen. Det är
egentligen blott i detaljer som de runda bågarna i
flyglarnas fasadfönster, deras konsolformade
slutstenar och vindskupan i fasadens midtlinje,
ungefärligen af ett slag, Adelcrantz användt t. ex.
vid Johannishus i Blekinge, som man har någon
känning med det tidigare 1700-talet.
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
