Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forsmark. Forsmarks socken, Frösåkers härad, Stockholms län. Af Carl R. af Ugglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Damm i parken med klocktornet i fonden.
beten, båda byster af bronserad gips. Den ena
föreställer riksrådet grefve Carl Fredrik Scheffer
(† 1786; signerad: SERGEILIL. F. FORESO17;81).
den andra Gustaf II Adolf, kring hvars hals en
putti med Gustaf IV Adolfs drag lekfullt fäster
en guirland af lager, signerad liksom de båda
exemplar däraf (i marmor och gips), som
Nationalmuseet äger: I SERGEILI f: 1782, men
hvars datum detta till trots ej är fullt säkert*.
Gruppen har föga af klassicism, men är ett
vittnesbörd bland många, hur mycket dess mästare
i sig upptagit af rokokon och dess anda.
Våningen 2 tr. upp är gästrumsvåning. Här
som annorstädes i huset kunna antecknas ett
flertal 1700-talskakelugnar, målade
väggdekorationer i empire samt bl. a. G. Ulmgrens
porträtt af Sandberg från 1848.
Ett kapitel för sig förtjänar den omgifvande
parken. Anläggningen närmast söder om
boningshuset och borggården med sina ståtliga, tuktade
alléträd och de klippta granpyramiderna på
terrassen framför den åt detta håll vända gafveln,
tillhör väl den Jenningska tiden och bevarar den
franska trädgårdens arkitektoniska karaktär. Men
åt motsatt håll, åt väster, brer sig den
»engelska parken», vid sidan af anläggningarne vid
Drottningholm och Haga väl det
representativaste profvet på denna vid 1700-talets slut så
älskade art af trädgårdskonst, men in till våra
dagar bevarad i ett intaktare skick än dessa.
* Se Göthe:. Sergel sid. 183 not r.
Forsmarks »engelska park» är också (på
1780-talets slut) ordnad af Haga-parkens egen arkitekt
F. M. Piper, som ej långt förut hemkommit från
England, och ger en nästan fullständig bild af
hvad till en dylik regelrätt skulle höra*.
Det saknar icke intresse att jämföra den, som
den ännu står, med de råd till en i tidens
känslosamma smak vederbörligt uppfostrad
parkarkitekt, som J. G. Oxenstierna i anslutning till
Delilles »Les jardins» ger i »Skördarnes» 8:e
sång»*k. Han vill att parken — i motsättning
till den franska, som icke annat är än »en sirad
ödemark», där man ger »skogens gångar lag
med snörets jemna band» — skall för besökaren
te sig som »en tafla för hans syn, en känsla
för hans själ» och han fortsätter:
Med låtsad vårdslöshet låt trädens växt ibland
I massor trängas hop, som evig skugga hysa,
Än enkla strös, än glest i mindre flockar lysa
Kring vidden af en äng, med kammadt gräs
beklädd:
Der gångar skingra sig, som, genom grönskans
bädd,
Med blommor kantade, sig ömsom fly och möta.
Än till en irrgångs port förborgadt sammanstöta,
* Elias Martin har från parken — liksom från andra håll på
stället — tecknat en svit vyer, som till större delen graverats af M.
Heland.
*8 Enligt 1M. Lamm: J. G. Oxenstierna (1911) sid. 395 är den
konkreta minnesbild, hvarmed skalden kompletterar detaljerna hos sin
franske uppslagsgifvare, hämtad från intryck af presidenten Gustaf von
Carlssons park vid Mälby i Södermanland. Om densamma ännu
existerar, har förf. sig icke bekant.
314
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
