Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sätuna. Björklinge socken, Norunda härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sätuna från gårdssidan.
endast, så att säga, till graden af utveckling
skilda från hvarandra. I allmänhet gjorde sig
en fordran på genomtänkt anläggning, på
regelbundenhet och symmetri tydligt gällande, ett
renässansdrag, som blir särskildt framträdande
vid jämförelse med den äldre Vasatidens
byggnadskonst.
Till de rikast utvecklade typerna af
slottsanläggningar från den yngre Vasatiden höra de
där hufvudbyggnaden flankeras af tvenne
vinkelrätt framspringande flyglar, hvilka i sin
ordning äro förenade af en länga eller mur med
porttorn, så att en helt kringbyggd borggård
uppkommer. I Uppland funnos fordom flera
sådana anläggningar. Den enda som något så
när ännu bevarar sin karaktär är Lennart
Torstensons Ulfsunda utanför Stockholm. Till
samma grupp hörde det slott som fru Brita De la
Gardie († 1645) lät uppföra på sin gård Saätuna
i Uppland, ett par mil norr om Uppsala.
Fru Brita De la Gardie var, när hon byggde
på Sätuna, nyss blifven änka för andra gången.
Hon hade nämligen varit gift först, år 1614,
med riksskattmästaren Jesper Mattsson Krus (†
1622) och andra gången, 1631, med riksdrotset
friherre Gabriel Gustafson Oxenstierna († 1640)
ägare och byggherre till Tyresö i Södertörn.
Af handlingar från 1500-talets senare del
framgår att Sätuna bestod af flera
hemmansdelar, tillhöriga olika personer. År 1613
förlänades ett af dessa hemman till Jesper
Matsson Krus, hvilken sedermera förvärfvade äfven
de öfriga hemmanen i Sätuna och sålunda är
att anse som den som bildade godset. I en
jordebok från 1620-talet kallas Sätuna fru Brita
De la Gardies sätesgård, och sedan äfven
hennes andra man, Gabriel Gustafsson Oxenstierna,
år 1640 aflidit slog sig fru Brita ned på Sätuna.
Det slott hon här lät bygga under förra
hälften af 1640-talet erinrade, hvad
anläggningens hufvuddrag angår, något om slottet på
Tyresö, som Gabriel Gustafsson straxt före sin
död hade låtit uppföra. — Fru Britas Sätuna
finnes afbildadt i Dahlbergs Suecia och bestod
af en rektangulär hufvudbyggnad i tre våningar
med höga gaflar och en prydlig midtportal,
flankerad af tvenne långa, vinkelrätt
framspringande envåningsflyglar, framtill afslutade med
fyrsidiga torn, hvilka sins emellan voro
förbundna genom en mur med ett porttorn på
midten. Byggnadens yttre var försedt med
dekoration, gafvelrösten, portaler och dylikt i
sandsten som framträdde mot de af rödt, oputsadt
tegel uppförda murytorna. Af samma karaktär
voro, utom Lennart Torstensons nyssnämnda
Ulfsunda, bland andra Gabriel Bengtsson
Oxenstiernas Rosersberg, Gustaf Bondes Hesselby,
för att endast erinra om ett par uppländska
samtida. ;
Brita De la Gardies äldsta son med Jesper
Mattsson dog redan 1644 och Sätuna ärfdes
därför vid moderns död, år 1645, af hennes
andre son, öfversten för Västgöta ryttare
sedermera friherre Lars Krus († 1656). Hans änka,
Agneta Horn († 1672) innehade Sätuna och
lät åren 1658-—64 tillbygga koret på Björk-
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
