Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vik. Balingsta socken, Hagunda härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid slutet af medeltiden ersatts med det fasta
hus, af sten, som Gustaf Vasas folk belägrade
år 1521. Däremot är det mera ovisst huruvida
detta hus är identiskt med det nuvarande Vik.
Peder Swart kallar huset ett /iret hus, ett epitet
som man knappast vid början af 1500-talet
skulle hafva användt om en byggnad af det
nuvarande slottets dimensioner. De fasta husen
i Sverige voro vid denna tid hvarken många
eller så stora att ett hus af denna storlek torde
hafva ansetts som ett litet hus. Erinras bör
dock att Peder Swart troligen skref sin krönika
ungefär vid tiden för Gustaf Vasas död,
omkring år 1560, då ju förhållandena i nyssnämnda
afseende voro i någon, om också icke i särdeles
stor mån ändrade i jämförelse med 1520-talet.
Peder Swarts beteckning af byggnaden på
Vik såsom ett litet hus kan ju emellertid icke
tillmätas någon afgörande betydelse vid
besvarandet af frågan huruvida det Vik som fanns
1521 är detsamma, helt eller delvis, som det
nuvarande. Härtill fordras gifvetvis en
noggrann uppmätning och detaljerad undersökning
af den märkliga byggnaden, hvilken också, efter
hvad vi hafva oss bekant, icke länge torde låta
vänta på sig. — Vid den icke alltför grundliga
undersökning som undertecknad haft tillfälle att
göra, hvarvid inga ingrepp i murverket för
blottande af eventuellt befintliga fogar eller dylikt
kunnat ske, anser jag mig hafva funnit skäl för
antagandet att det nuvarande slottet i
hufvudsak härstammar från 1500-talet liksom äfven
att det då blifvit uppfördt efter en enhetlig
plan, låt vara på samma grund som ett äldre
hus och kanske med användande af till detta
hörande grundvalar.
En riktig tolkning af det som grundplaner
och murningssätt kan hafva att säga försvåras
emellertid i hög grad af de grundliga
reparationer som huset genomgått i olika omgångar
under 1600-, 1700- och 1800-talen. — Redan
vid en hastig vandring genom slottet faller det
i ögonen att grundplanen företer samma
fördelning i alla våningarna: en smal förstuga löper
tvärs öfver huset, vinkelrätt mot längdaxeln, och
i midtlinjen löper på ömse sidor om förstugorna
en så kallad hjärtmur, parallell med långsidorna.
Denna anordning, som är karakteristisk för
Vasatiden, förekommer i den djupast ned belägna
källaren lika väl som i öfversta våningen, endast
med den skillnaden att här hjärtmuren saknas
å ena sidan, där den stora, på 1860-talet
ordnade riddarsalen ligger. — Fasadernas murverk,
ofvanför de båda understa, i gråsten utförda
källarvåningarna, är utfördt af tegel, lagdt i det
medeltida förband, s. k. munkskifte, som var i
bruk i öfre Sverige ända fram på
1580—90-talet, före hvilken tid Viks hus sålunda med all
säkerhet kan anses vara uppfördt.
Byggnaden ligger på en höjd i omedelbar
närhet af stranden af Lårstaviken, den
långsträckta, i västlig riktning inskjutande vik af
Mälaren i hvilken Örsundaån utfaller. Ofvan
tvenne i gråsten i stora oregelbundna block
uppförda källarvåningar med små oregelbundet sit-
tande gluggar reser sig slottet högt och torn-
77 DBAAYÖ DB_ELUBwUIHT 77
“p, AAARAT
12 2. Z ’”?M AM m AA MAuy % 7
AKLy
z 24 / .
Ø“, 7. Ê1 AME Ü. E
S ágmv- A22
BẸAIIA AIIA Aa 22a IUjHj Ppiipp
90A0127
/4 f. - 4 .
KR† †% Z —
228 Al477—.
r10 ?7
70/
WAII II
-
Telipa.
[
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
