Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vik. Balingsta socken, Hagunda härad, Uppsala län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESÅTE.
1860-talet
ordnade s. k.
riddarsalen.
Väggarna i det
väldiga rummet
äro nedtill
inklädda med en
hög, i ekfärg
målad panel
och därofvan
målade i
brunrödt. Upptill
löper en rikt
dekorerad
taklist med
vapensköldar,
ägarnes till Vik
vapen, målade
i färger i
kälningen. Vid
inre väggen
reser sig en
stor öppen spis med kolonner och krön med
von Essenska vapnet. Det hela ett synnerligen
karakteristiskt prof på 1860-talets uppfattning
och stil, som vår tid dock icke förmår
uppskatta. Salen står nu öde och tom och gör
gifvetvis icke samma intryck som när den var
öblerad och väggarna voro dekorerade med
konstverk och den dyrbara von Essenska
vapensamlingen, som hade sin plats just i detta rum.
— I norra väggen i riddarsalen utmynnar den
ofvan omtalade lönntrappan som begynner i
andra källarvåningen.
Från riddarsalens yttre hörn, liksom ifrån
hörnen af de båda rummen öster om
trapphuset, kommer man in i de fyra
hörnhängtornen, hvilka vid riddarsalsvåningens ordnande
fingo golf i höjd med dennas. Tidigare lågo
tourellernas golf cirka en meter lägre i höjd
med den nedre af de våningar som nu bilda
slottets öfversta våning.
Vi hafva härmed i korthet redogjort för Viks
slott i dess nuvarande skick, som erbjuder ett
rikt och intressant fält för en pietetsfull
iståndsättning, hvilken, som ofvan påpekats, måste
föregås af en noggrann undersökning af
byggnaden.
Innan vi vandra ned för trapporna må vi
kasta en blick genom något af fönstren mot
söder, hvarifrån en den mest vidsträckta utsikt
erbjuder sig öfver Mälaren och öfver fält och
marker på Lårstavikens södra sida.
Dörr i förstugan i öfversta våningen.
3
Nedanför uppfarten till slottet från landsidan
utbreder sig en gårdsplan, hvars östra sida
begränsas af en envåningsbyggnad i tegel,
uppförd enligt inskrift öfver den enkla portalen år
1751. Byggherre var dåvarande ägaren
friherre Karl Gustaf Liewen. Ett par sidopartier
tillbyggdes år 1823. På taket sitter en
vindflöjel med initialerna G. H. S. B. (Gustaf Horn,
Sigrid Bielke) och årtalet 1659, förut uppsatt
på det stora slottet. — Byggnaden, som
tillsvidare, liksom det gamla slottet, är endast
ofullständigt möblerad, innehåller en räcka stora
rum och kommer inom kort att genomgå en
grundlig reparation för att af Viks nuvarande
ägare användas till bostad.
Då denne, bankir Alfred Berg, köpte Vik
medföljde af lösegendomen endast ett fåtal
möbler samt hela det rikhaltiga von Essenska
biblioteket jämte det ofvan omtalade stora,
synnerligen innehållsrika och väl ordnade
arkivet, förvaradt i ett hvalf i den öfversta s. k.
källarvåningen. Förteckning häröfver finnes
tryckt i Historiska handlingar. Det
innehåller pärmebref från 1400—1700-talet,
gårdshandlingar, processhandlingar angående
fordringar och förpantningar etc. etc. Nyligen har
därjämte i slottet anträffats en hel kista
innehållande bref från Gustaf Horn. — Biblioteket
som för närvarande står uppställdt i ett rum i
nya stenhuset, innehåller bland annat fransk
litteratur i gamla band (Voltaire, Rousseau m.
fl.), memoarer, svensk topografisk litteratur m. m.
m. m. En märklig bok är bland annat Sigrid
Bielkes bönbok, i hvilken hon egenhändigt
antecknat att hon ärft den år 1641.
Till höger om gårdsplanen, framför nya
stenhuset och sålunda midt framför det gamla slottet,
ligger en stor trädgård och bakom det nya huset
utbreder sig en parterr med utsikt åt sjön.
Bortom parterren utefter stranden ligger den stora
af grefve Hans Henrik von Essen anlagda
parken omfattande icke mindre än 100 tunnland
och uppfylld af en mängd ovanliga träd och
en sällsynt rik vegetation.
Viks ägarelängd är känd utan afbrott alltifrån
slutet af 1200-talet, och gården har under en
tid af mer än 600 år aldrig gått i köp utan
endast i arf ända till år 1912 då den köptes
af nuvarande ägaren. — Vi följa hvad
ägarelängden angår uppgifterna i Klingspor,
Uplands herregårdar. Den förste kände ägaren
till Vik var riddaren och lagmannen öfver Ti-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
