Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säby. Visnums socken, Visnums härad, Värmlands län. Af Erik Åkerhielm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPDENSKA SLOTT OCH HERRESÅTEN
Detalj af salongen.
1792) och hans friherrinna Brita Maria
Åkerhielm af Margretelund (född 1726, död 1778).
Bland öfriga å Säby förvarade taflor finnas
dukar af Marcus
Kindborg, Brandelius, Koskull m. fl., af hvilka
flertalet härstammar från excellensen friherre
Äkerhielms samlingar. Förutom en grupp gamla
kopparstick från
franskaörlogshamnar lägger man
märke till några
äldre
oljemålningar (holländare)
osignerade, men
den ena daterad
1623. Utan
tvifvel härstamma två
från samma pensel
och den tredje, en
gammal krigstafla
från1600-talet,
tyckes räkna sitt
ursprung från
samma land.
En
och rolig skildring
Larsson, Arborelius, Törnå,
intressant
af Säby och dess
ägare som i
arkivet förvaras, är
Säby Krönika»
på vers af Erik
skrifven
Fernow,
Detalj af salongen.
D
1774. Men därom vidare
under godsets historia, till
hvilken jag nu öfvergår.
Det är omöjligt att
angifva, när Säby i Värmland
uppstod, ty så öfvergår saga
och dikt utan grans i hafd.
Erik Fernow omtalar i sin
»Beskrifning öfver
Wärmland» af år 1773 en sägen,
att Olof Trätälja skulle
under vistelse i Värmland hafva
bott på Säby, som då redan
var en bebodd ort. Många
vittnesbörd, bland annat flera
grafhögar, tala för att platsen
mycket tidigt varit bebodd.
I historien inkommer godset
emellertid under 1500-talet.
I konung Gustaf I:s
jordeböcker kallas större delen af
Värmlands hemman
»Riseberga Klostergods», och
otvifvelaktigt har äfven Säby ingått i denna stora
possession.
Sedan konung Gustaf indragit klostergodsen,
blef Säby hemman liksom öfriga hemman
kronogods. Efter konung Gustafs död anses Säby
ha tillhört hertig Karl. Genom en handling
dagtecknad i Örebro den 31 mars 1596
tillerkände emellertid hertigen sitt hemman Säby i
Visnum socken sin trotjänare och
befallningsman i Värmland Bo Ribbing som byte emot
åtskilliga gods i Småland, hvilka tillföllo hertigen.
Denne Bo Ribbing var född 1560 och blef med
tiden en mäktig och rik man. Han blef
riksråd och ståthållare i Värmland samt gifte sig
år 1600 med Marina Gyllenstierna till Dala, död
redan 1602 å Wärmlands-Säby. Andra gången
gifte han sig med Agneta Lennartsdotter af
Forstenasläkten, död likaledes på Säby 1617,
och tredje gången med Karin Kyle till Råbäck.
Bo Ribbing afled 1640 och efterlämnade ingen
stoft nedlades i
arfvinge. Hans balsamerade
Visnums gamla kyrka.
Enligt Fernow var Säby troligen redan då
bebyggdt till sätesgård. Det kan ej med
bestämdhet sägas, hvarest dessa äldsta byggnader
lågo. Fordom gick Vänerns vatten vida högre
än nu, och under sådana förhållanden är det
möjligt att gården legat något längre uppåt
land.
Efter Ribbings död gick godset genom
testamente till hans brorsbarn, och år 1642 \säljer
Bo Ribbings brorsdotter Anna Bengtsdotter R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
