Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leckö. Otterstad socken, Kållands härad, Skaraborgs län. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LECKO
en grundlig uppmätning och
undersökning, utan afknackning af putsen å ett
flertal afgörande ställen. Önskvärdt är,
att ett sådant arbete ju förr dess hellre
måtte företagas, ty det är påtagligt, att
vi i Leckö äga kvar vida omfångsrikare
rester af en medeltida anläggning än
man i allmänhet velat antaga. I det
följande kan endast gifvas en flyktig och
på antaganden grundad skildring, utförd
med hjälp af egen iakttagelse och
tillgängliga källor. Planen som helhet äger
en medeltida fortifikatorisk karaktär.
Särdeles ålderdomligt ter sig förborgens
porttorn af gråsten. Ej blott dess fasta
murar med små öppningar ange, att vi
här stå inför ett medeltida
befästningstorn, ribbhvalfvet med dess hål för
nedsläppande af sjudande vatten, smält bly och
dylikt på en instormande fiende och
anordningarna för portens tillbommande bekräfta, att
detta är fallet. Spisen i rummet öfver
porthvalfvet har väl icke endast tjänat för
värmandet af de nyss nämnda försvarsmedlen utan
C IICRRQ
Plan af Leckö slott.
»
Äuhi, 1
Från »biskopsrummen».
också användts för att göra vinterkölden mindre
kännbar för krigsfolket. AÄAf gråsten äro äfven
yttermurarne i förborgens bottenvåning, hvilken
möjligen kan vara samtidig med tornet. Sitt
nuvarande skick erhöll förborgen genom Magnus
Gabriel De la Gardie, hvilken lät anordna dess
tak såsom balustradförsedda altaner med tillträde
från södra slottslängan. Numera täckes
förborgslängan af vanliga sadeltak. Porttornet kan
icke någonsin ha varit borgens kärna, då det
ju afsåg att försvara inträdet till en anläggning,
hvilken vi bland annat på grund af läget måste
tänka oss vidlyftig nog, kanske af samma
omfång som det nuvarande slottet. Från
medeltiden härrör i alla händelser de nedre delarne
af stora borggårdens längor. I den östra af
dessa finnas ännu i behåll en del rum med
medeltida prägel, täckta af bjälktak eller
tegelhvalf och försedda med spisar. Å en dörr i
ett af »biskopsrummen» ser man biskop Brynolf
Gerlachsons vapen († 1505), hvilket dock
knappast sitter på sin ursprungliga plats. Under ett
hvälfdt rum i sydöstra hörnet är borgens brunn
belägen. De båda tornen längst i norr ha tyd-
Brynolf Gerlachsons vapen å en dörr i »biskopsrummen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
