Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leckö. Otterstad socken, Kållands härad, Skaraborgs län. Af Axel L. Romdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LECKO
Målade dörr- och fönsteromramningar till höger inne på gården.
visar sig bestå i målningar kring fönstren i
östra borggårdsflygelns nedre våning, erinrande
om de restaurerade dekorationerna i Gripsholms
inre borggård, samt rankor och beslagsornering
i porthvalfven. På grund af den bristfälliga
kännedom vi kunna hafva om sstilförhållandena i
en aflägsen svensk landsända är det dock möjligt,
att vi få hänföra äfven dessa torftiga rester till
en senare period, början af Jacob De la Gardies
tid. Med denna inträder ett lifaktigt
byggnadsskede, hvars verk vi ännu äga möjlighet att
fastställa. Vi ha härvid att rådfråga August
Hahrs arkivaliska undersökning i boken Konst
och Konstnärer vid Magnus Gabriel Della Gardies
hof. Upsala 1905. År 1619 höra vi i Leckö
räkenskaper talas om uppmurandet af »några
våningar» på slottet. Att våning här betyder
en följd af rum, icke våning på höjden räknadt,
är ögonskenligt. Det är i be-
de den fjärde våningen icke ha blifvit nppförd
förr än under Magnus Gabriel De la Gardies
tid. I sydvästra trappan blir skarfven mellan
två byggnadsskeden tydligt skönjbar.
Emellertid kunna ju mycket väl vissa delar af den
öfversta våningen vara äldre än andra. Kamrarne
i de norra tornen måste sålunda ha funnits redan
i den medeltida anläggningen. De bevarade
handlingarnas byggnadsuppgifter äro nu mycket
svåra att i detalj följa. Uttrycken äro
merendels otydliga och vanskliga att till sin innebörd
bestämma. Hvad afses t. ex. med
murmästaren »på muren»? Andra förhållanden äro något
tydligare framställda. Så t. ex. då det
meddelas, att 540 pelare år 1625 blifvit svarfvade
och uppsatta kring förborgen och andra gårdar.
Ett karnap, som 1630 gjordes utanför muren,
kan möjligen identifieras med utbygget på östra
längans yttersida.
I så fall har karnapet förlorat det torn,
hvarmed det enligt räkenskaperna var utstyrdt. Och
utbygget på östra sidan kan godt ha hört till
det medeltida Leckö. År 1628 byggdes ett
torn »med tvenne bukar» öfver förborgens
rundel. Troligen är detta porttornets ännu
kvarvarande betäckning, då ju slottet icke härjats af
eld, och Magnus Gabriel De la Gardie väl saknat
anledning att göra en ombyggnad.
Formgifningen lägger icke något hinder i vägen för
vårt antagande. För öfrigt är att märka, att
tornhufvens upphofsman Jöns Byggmästare ännu
på 1650-talet kvarstod i den grefliga tjänsten.
Att uppmärksamma är uppgiften, att en mäster
Gillius stenhuggare år 1619 utfört en portal.
traktande af vår ringa kun
skap om hvad som förut fann s
icke lätt att vinna full klarhet
öfver hvad som nu byggdes
till. Tydligt är emellertid, att
de nuvarande
hufvudtrapporna belägna i nordvästra,
nordöstra och sydvästra hörnen
af stora borggården, stigande
med raka halftrappor kring en
fyrkantig kärna och täckta af
horisontala tunnhvalf
tillkommit under början af
1600-talet. Däraf blir äfven klart,
att den tredje våningen i
slottet, till hvilken trapporna utan
ändring i sin beskaffenhet
nå upp, funnits till under
denna period, om nybyggd eller
af äldre datum. Däremot tor-
II
Slottsgården med loggiam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
