Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mariedal. Ofva socken, Kinnefjerdings härad, Skaraborgs län. Af August Hahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har vid många slott och herresäten förefunnits
ända in i vår tid. Det nuvarande kökets tak
visar en sexkantig fyllning med utanför
densamma anbragta fruktskålar och korslagda
palmkvistar, omväxlande å
sexkantens sidor. I ett af
gästrummen, ett hörnrum, finna vi ett
tak af en annan typ: en
kvadratisk fyllning med på midten
utböjda sidor. I hörnen ha
anbringats musslor, förenade med
draperier. Ytterst utefter det
kvadratiska takets sidor löper
en lagerguirland. En liknande
dekoration träffar man äfven i
ett af den öfre våningens rum.
Gå vi så trappan upp till
öfre förstugan, som upplyses,
karaktäristiskt nog, af ett helt
och två halfva fönster,
motsvarande portalen och de två halfva
fönstren i nedre våningen,
inträda vi därifrån i stora
salongen, som har två fönster å
västra gafvelsidan och tre åt trädgården. Det är
det lilla slottets stora representationsgemak, och
det är därför förklarligt nog, att den tidsstil,
hvari slottet dekorerats, här full-’
tonigast klingar oss till mötes.
Hvad först takdekorationen
angår visar den i midten en
stor rektangulär fyllning med
vindrufsguirland rundtom, men
takets stora utsträckning
nödvändiggör äfven mindre
fyllningar utefter lång- och kortsidorna,
å de förra rektanglar, å de
senare rundlar. Draperier,
korslagda palmkvistar,
blomsterguirlander möta oss å olika häåll.
Ungefär hälften af denna
dekorering är ny. Äfven den stora
praktfulla spiseln är grundligt
restaurerad. På densamma ses
en pompös kartuschram med
Magnus Gabriel De la Gardies
och grefve Gustaf Sparres
monogram samt byggnadsåret
1666 och restaureringsåret 1888.
Framför en stor mussla håller
en »putto» en greflig krona. Omgifna af
barocksnirklar, musslor, fruktknippen, sitta också här
de De la Gardieska och Pfalz-Zweibrückenska
vapensköldarna. Salongens väggar äro målade
i brunrödt. Möbeln är en stoppad mahogny-
Fältmarskalken Erik Axelson Sparre.
H. Rigauds atelier(?).
MARIEDAL.
möbel i 1850-talets stil, klädd med gulmönstradt
rödbrunt sidentyg. Midt på golfvet står en rund
divan. En gammal intressant konstmöbel är ett
svartlackeradt s. k. kabinettskåp från 1600-talets
midt med inläggningar af ett
slags olikfärgad sten (alabaster?),
hvars naturliga teckning
aflägset erinrar om fantastiska
berglandskap. En dylik på illusion
syftande inläggning af marmor,
alabaster och andra stenarter
var under 1600-talet mycket
vanlig. Här står äfven Sergels
bekanta byst (i gips) af
öfverståthållaren grefve Carl Sparre.
Af stort värde och intresse
är den rika samlingen af
målade Sparre-porträtt, hvilka,
sammanbragta af grefve Gustaf
Sparre, här blifvit uppsatta.
Flere ha ett stort konstvärde,
så t. ex. det af Ehrenstrahl
utförda porträttet af den bekante
diplomaten och krigaren grefve
Erik Sparre af Sundby († 1726), målad som barn
vid blott tre års ålder. Detta porträtt tillhör
Ehrenstrahls koloristiska mästerstycken, innan ännu
schabloneri och fabrikation hade
tagit allt för mycket öfverhand.
Det är signeradt »Herr Erik
Sparre 1668. D. Klöker». Men
Erik Sparre återfinna vi ännu
en gång. Denne lysande ädling,
som var en af vår döende
storhetstids mest representativa män,
stod dels i sin ungdom som
militär, dels senare som
ambassadör i mycket lifliga
personliga förbindelser med Frankrike,
hvarför det ej öfverraskar oss att
här finna honom vid mognare
år tolkad af en af det franska
barockmåleriets berömdaste
porträttister, Hyacinthe Rigaud.
Af obekanta mästare äro
porträtten af hans båda fruar,
grefvinnan Sofia Wrede och
grefvinnan Kristina Beata Lillie.
Sannolikt har däremot
hofmålaren G. E. Schröder målat
porträtten af hans dotter Ulrica Lovisa och hans
måg den ryktbare grefve Carl Gustaf Tessin.
Den grefliga ätten Sparre af Sundby
utslocknade på svärdssidan med grefve Erik Sparres
son grefve Axel Wrede-Sparre († 1772). Den
Erik Axelson Sparre.
Af D. K. Ehrenstrahl (sign. 1668).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
