Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Bjurum. Bjurums socken, Gudhems härad, Skaraborgs län. Af Nils Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESAÅTEN
Gamla köket i källarvåningen.
Bjurum behöll länge ett högst ålderdomligt
utseende, något som framgår af en däröfver
bevarad karta »delinerat och affmätitt anno 164 2
aff Johan Bothvedsson». På en slingrande väg
kom man fram till de på fasta landet liggande
ladugårdsbyggnaderna och öfver en bro till
själfva herrgårdsön där gården omslöts af fyra
— likväl ej hopbyggda hus, af hvilka fondhuset
och flyglarna tyckas varit lika stora.
Inkörsporten till gården var tvärt igenom den
främsta byggningen. På vänstra sidan lågo
humlegård och trädgård. Senare gjorde sig likväl
fodran på symmetri gällande. På Kristoffer
Hjerpes karta från 1700 har på ön alla byggnader
utom hufvudbyggnaden slopats, ön själf har
genom kanalisering fått formen af en
parallellogram och en lång rak allé leder ner till gården.
Då denna karta endast föreligger i en kopia
från 1785, torde det vara svårt med säkerhet
därifrån draga några data till gårdens
byggnadshistoria, och om huruvida gårdens utseende från
1600-talet redan var ändradt före 1757. Detta
Hufvudbyggnaden före 1870.
år vet man nämligen, att manbyggnaden efter
en svårare eldsvåda blef om- och påbyggd af
major Karl Georg Lillie.
Ätt grunden likväl är betydligt äldre visar
sig af det nu i källaren liggande äldsta köket
med sin öppna ugn från 1600-talet. Ritningarna
till ombyggnaden har säkerligen uppgjorts af
major Lillie själf, åtminstone var han en i
arkitekturen väl förfaren man och lät sig af
grannar och vänner gärna användas vid deras
nybyggnader och omändringar.
En ritning af Bjurum från tiden före den
sista restaurationen ger oss en föreställning om
hur det efter ombyggnaden i midten af
1700-talet tog sig ut. En relativt låg
tvåvåningsbyggnad med souterrängvåning och högt brutet tak.
Midtfronten och frontespis öfverst prydd med
en »romersk» byst — säkerligen densamma som
nu ingår i portalens dekoration, och som någon
elak människa har döpt till Margareta Stenbock.
En hög trappa för upp till kalkstensportalen,
som har dörröppningens öfre hörn svängda, ett
ansikte i slutstenen, öfver arkitraven volutor och
musselornament med Lillieska och Stenbockska
hjärtsköldarna och på densamma inskriften
Coelesti Gloria Luci Meo Summo Beatæ — hvad
nu ristaren menat att denna oförståbara klassi-
Trappan och portalen efter ombyggnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
