Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hofsnäs. Länghems socken, Kinds härad, Älfsborgs län. Af Nils Sjöberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ᴀ
2 RÍ5 ⚔ ; 5
227 7 22
E; g
1177 z
d S a //
4i
1, JI.
fIp 57 Yʙ
SuDO
innii
m
Ry;
ze01.
HOFSNÄS
LÄNGHEMS SOCKEN, KINDS HÄRAD, ÄLFSBORGS LÄN
Af NILS SJÖBERG
enom Ätradalen gick en gammal härväg
G från Halland upp i Götaland och gräns-
försvaret här tyckes hafva koncentrerat
sig kring sjön Asunden, att döma efter den mängd
af gamla befästa gårdar och skansar som här
förekomma. En af dessa gårdar
är Hofsnäs.
Söderifrån skjuter en lång
landtunga upp i Asunden och på
dennas smalaste del placerades det
medeltida slottet. Platsen var
synnerligen väl vald, näset är här
mycket smalt — den nuvarande
parken går på båda sidor ner
till sjön — och har en gång
varit ännu smalare, så att slottet
skyddade hela det
bakomliggande landet för fiender, som ej hade
några båtar. Af detta
medeltidshus kvarstodo ännu på 1850-talet
murar, men de nedrefvos för att
lämna plats för den nuvarande
byggnaden, som då uppfördes på
den gamla subkonstruktionen, en
hög af sandsten murad
underbyggnad. En urtagning med profilerade hörn,
där nu stora trappan leder upp har sin
motsvarighet på Torpa och har säkerligen här
liksom där varit fäste för vindbryggan, något som
tyder på ytterligare försvarsanordningar med
vall och graf.
Grefvinnan Marianne Sparre,
född Sparre.
60
Sedan det gamla slottet fått förfalla uppfördes
en ny manbyggnad af trä en bit söder därom
till höger om den nuvarande landsvägen. Den
användes nu som statstuga. Om tiden för dess
uppförande är svårt att yttra sig, då genom en
mängd ombyggnader den blifvit
så förändrad, att nästan intet af
det ursprungliga torde återstå.
Uppgiften att rummen varit
klädda med gyllenläder tyder på
1600-talet. Ett märkligt minne
innehåller likväl huset, visande
på ännu äldre tid och en
praktinredning. Infattningen till den
dörr, som leder från förstugan
till drängkammaren består af två
kolonner på fyrkantiga baser,
nedre delen af skaftet är utskuret
i beslagsornament, den öfre är
refflad, ett rundt akantuskapitäl
har burit entablementet. Det hela
är nu hvitmåladt, men märken
efter äldre färger i blått och guld
finnas därunder. Samma
kolonner återfinna vi exempelvis i
hertig Karls sängkammare på Gripsholm och kunna
således datera dem till 1570-talet. Osäkert torde
likväl vara, om dörrinfattningen sitter på sin
ursprungliga plats, eller om den blifvit flyttad hit
från det äldre huset.
Den nuvarande byggnaden, hvilken som förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
