Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryfors. Nykyrke socken, Vartofta härad, Skaraborgs län. Af Waldemar Swahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYFORS
NYKYRKE SOCKEN, VARTOFTA HÄRAD, SKARABORGS LÄN
AFf WALDEMAR SWAHN
å 1740-talet fann man »åtskillige
järnp malmer» i Vartofta härad dels i det s. k.
järnberget i Habo socken och dels
sjömalm i Knipsjön, Föresjön, Hornsjön,
Sjörydssjön och Stråken. De lyckliga upptäckarne voro
sekreteraren i Göta hofrätt kammarherren
friherre K. A. Lilliecreutz, kaptenen Nils Väst-
felt och vice häradshöfdingen K. F. Klingspor
och som dessa herrar hade både skogar och
»kraft» till sin disposition skyndade de att
uppvakta bergskollegium med anhållan att få
inrätta en masugn på hemmanet Svenshult i Habo
och en stångjärnshammare med två härdar på
hemmanet Sörarp i Nykyrke socken. Trots
lifliga protester från en del både enskilda och
juridiska personer — däribland Jönköpings stad
och Husqvarna krutbruk — hvilka häfdade att
den projekterade bruksanläggningen skulle göra
intrång på deras vattenrätt och rätt till kolfång,
beviljade ämbetsverket sökandenas anhållan. Och
därmed uppstod Ryfors bruk.
Efter de sedvanliga frihetsårens slut fastställde
bergskollegium det årliga smidet till 575
skeppund (= 97,767 kg.). På 1790-talet gjordes en
del öfverflyttningar samt minskningar i smidet,
till dess kollegiet 1798 lämnade Ryfors ägare
tillstånd att flytta Svenshults masugn till Ryfors
äfvensom att inrätta ett manufakturverk för 500
skeppund utsmide af stångjärn till finare järn,
spik, redskap m. m. På Svenshults område
anlades sedermera i stället för den nedlagda
masugnen en kopparhammare och en
manufakturslägga för järn under namn af Sätersfors.
Masugn uppfördes vid Ryfors men nedlades
1827, då bruket erhöll rättighet att tillverka 400
skeppund stångjärn af köpt tackjärn.
Tio år senare fick brukspatron G. M. Sager
tillåtelse att inrätta en plåthammare vid Ryfors.
Smidet bedrefs först vid tyskhärdar men
ändrades på 18660-talet till franche-comté-metod med
en årlig tillverkning af omkring 100,000 kg.
stångjärn, hvaraf omkring 10,000 kg.
manufakturerades till svartsmiden — hästskor, hartfbillar,
hackor och dylikt. Stångjärnssmidet nedlades
emellertid 1906, och sedan dess har bruket
omflyttat sin uppgift till hufvudsakligast
skogsafverkning och sågverksrörelse.
Bruksegendomen består af något mer än 16
hela hemman. Inom Skaraborgs län: Nykyrke,
Bjurbäcks, Habo och Sandhems socknar samt
inom Jönköpings län: Bottnaryds och
Mulseryds socknar. Alla dessa fastigheter äro
upptagna till ett taxeringsvärde af 775,100 kronor,
hvarjämte annan fastighet finnes upptaxerad till
62,600 kronor. Med underlydande har Ryfors
bruk en areal af 6,328,02 hektar, däraf skog
3,353,64 hektar, hagmark 819,08, inägor 1,361,17
samt sjöar och impedimenter 793,63. Parkområ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
