Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fullerö. Västerås-Barkarö socken, Tuhundra härad, Västerås län. Af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SLOTT OCH HERRESITEN
(nu Johannesberg) till biskop Lydeka i Västerås
emot »Fullörö».* Nästa kända ägare af Fullerö
var »fru Carin på Lindholmen», som skänkte
sin egendom till Västerås dominikanerkloster.
Jämte all annan klostrets egendom blef äfven
Fullerö indraget och lagdt under kronan.
Troligen genom By te eller köp blef konung Gustaf T
ägare af detsamma men behöll det ej länge,
ty 1540 tillbytte han sig af Jören Äkesson (7)
Ekolsund i Uppland mot bl. a. »en gårdh
Fullerijdh», som afkastade N. afradzpenningar,
4 hester, 6 dagzwercker».
Om Fullerö sålunda i äldre tider oupphörligt
skiftat ägare, blef det nu en släktegendom, som
gick i arf i nära
150 år, och
därmed inträdde
äfven en ny period
i dess utveckling.
Efter Jören
Akessons död 1557
tillföll det hans
syster Kristina, gift
med Johan
Pedersson (Bååt), och
efter henne ärfdes
»ett torp Fullerö,
som renter 3 sk.
penninger», af
hennesson dke
§Johansson(Båiåt). Då han
afled 1588, tillföll
Fullerö genom
arfskiftet hans dotter
Anna, gift med den store rikskansleren Arel
Oxenstierna, som residerade å det närbelägna
Tidö och som lämnade Fullerö i arf åt sin
yngste son rikskansleren Erik Oxenstierna († 1656).
Denne satte i verket uppförandet af den nuvarande
herrgårdsbyggnaden, en två våningars
träbyggnad med två fristående flyglar i en vånings höjd.
Som byggnadsåret uppgifves 1656, byygharn
dödsår, h traditionellt att arkitekten
var Nicodemus Tessin d. ä., som hade erhållit sina
första beställningar i Sverige af Axel Oxenstierna
i början af 1640-talet. Detta är dock ej historiskt
bekräftadt, och det behöfs blott en blick på
hufvudbyggnaden för att man skall draga denna
uppgift i tvifvelsmål. Den är, liksom flyglarna,
uppförd helt och hållet af trä och företer den
mest frappanta likhet med Riddarhuset i
Stockholm, hvars praktfulla stenarkitektur är så att
säga öfversatt i de enklare former som träets
?2
Grefvinnan Anne-Margrethe Cronstedt,
SJSödd Hamilton.
Uppgift af d:r K. H. Karlsson.
efter ett manuskript af F. U.
Öfriga uppgifter om Fullerö
ägare Wrangel i herrgårdens arkiv.
D
material och byggnadens uppgift betinga. De
båda längdfasaderna äro indelade af åtta pilastrar,
de båda kortsidorna af fyra, som hvila på
grunden och uppbära den enkelt behandlade
triglyffris, öfver hvilken mansardtaket reser sig. På
båda längdsidorna höjer sig ett gafvelfält öfver
de fyra mellersta pilastrarna å midtpartiet. Det
är föga sannolikt att Nicodemus Tessin skulle
så påtagligt anslutit sig till ett inhemskt arbete
af en samtida arkitekt, under det att det ligger
nära till hands att tänka sig, att fullbordaren af
Riddarhuset, Jean de la Vallée, funnit det vara
en roande uppgift att lämpa skemat till dess
palatsarkitektur efter trämaterialet och de
landtliga förhållandena.
Men hvem man än
får tillskrifva
denna byggnad, är
den en af vårt
lands märkligaste
tråbyggnader, och
i betraktande af
den risk som
materialet medför är
det ett synnerligen
lyckligt
förhållande att den än i
dag, efter mer än
250 år, kvarstår i
sitt ursprungliga
skick.
Länge skulle ej
släkten
Öxenstierna få njuta af det
på en gång aristokratiska och idylliska hem,
som rest sig på Fullerö. Erik Oxenstiernas son
Karl Gustaf, som efter fadern blef ägare af
herresätet, hade »i Kongl. Maij:ts och Rijksens
tienste» så i utlandet som i Sverige ådragit
sig betydliga skulder och blef nödsakad att
1080 sätta Fullerö i pant för ett stort
penningelån af inspektoren å de Oxenstiernska
godsen direktör Mårten Gavelius, och då hans son
Karl Gustaf d. y. 1687 ärfde Fullerö, medgåfvo
tillgångarna honom icke att inlösa panten,
hvarför godset öfvergick i Gavelius’ ägo.
Denne hade blifvit adlad 1686 med namnet
Cronstedt. Han var gift med Anna Gerdes, änka
efter den från Rostock till Stockholm inflyttade
handelsmannen Anders Olderman. I saknad af
egna arfvingar adopterade han sina sex
stjufbarn, och den andre i ordningen af de fyra
sönerna Olderman, Jakoð (född 1668), blef 1696
arftagare till Fullerö, som han jämte Almö m. fl.
gårdar 1739 gjorde till fideikommiss.
Kammarherren
Grefve F. W. Cronstedt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
