Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängsö. Ängsö socken, Ytter-Tjurbo härad, Västmanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSKA SZ OTT oett HERRESÅTEN
nära sex och ett halft århundrade och under
hela denna långa tid har gården gått i köp
blott en enda gång, år 1710, då den
förvärfvades af den nuvarande ägarens stammoder;
ett i svensk godshistoria ganska enastående
förhållande!
Ängsö är beläget i östligaste delen af
Västmanland på gränsen mot Uppland på den
vidsträckta, af Mälarens fjärdar omgifna Ängsön,
som skiljes ifrån det uppländska †
endast genom ett smalt sund. Ärevördigt som
sin ägarelängd höjer sig det höga, tornliknande
slottet med sina fyra våningar och sitt
lanterninprydda tak högt öfver trädtopparna och
synligt vida omkring.
Som ofvan omtalats skall slottet hafva
grundlagts af riddaren Benkt Fadersson (Sparre) på
1480-talet. Han uppförde här ett fast stenhus
af en typ hvarå flera prof från ungefåär samma
tid kunna påvisas; sannolikt en 1)1 på
kvadratisk grundplan med ett par våningars
höjd. Huruvida denna kvadrat haft samma
utsträckning som det nuvarande slottets
grundplan är, ehuru sannolikt, en fråga som icke
utan en noggrann undersökning kan besvaras.
Benkt Faderssons hus var så fast att det under
Gustaf Vasas befrielsekrig måste af den
sistnämndes trupper formligen belägras, år 1522.
Huruvida byggnaden efter denna tilldragelse
undergått någon mera genomgripande
reparation eller ombyggnad känner man icke, men
under 1630-talet skall dåvarande ägaren, Per
Sparre, hafva gifvit Ängsö slott det utseende
som bilden i Dahlbergs Suecia utvisar, en
väldig kubisk byggnad i tre våningar under
valmtak med portal och fönsteromfattningar af
huggen sten. Daå, om icke förr, erhöll
slottet den utsträckning i plan som det ännu
bevarar, en stor kvadrat med 22 meters sida.
Nästa stora
— — byggnadsepok
inr T - faller under
1740-3 talet, då grefve
Karl Fredrik Pi-
—
F q
TTH T
B 2ʙ T
7 G
per lät uppföra
den öfversta, fjär-
de, våningen, samt
förse en del af
rummen med fast
inredning i sin
L tids stil, hvaraf
talrika rester ännu
finnas i behåll.
1 Smärre omda-
2 ningsarbeten tyc-
F
Li
Våningen 1 tr.
stuga. — 2. Sflora salen. —
Bibliotek. — 5, 6.
Crefvens rum. — 7, 8. Gästrum.
kas sedan hafva ägt rum under olika årtionden
under senare delen af 1700-talet. — »Engsöana,
Så kallat eller samling af hvarjehanda Sal. Hoff
Cantzlern Oluf von Dalin ifrån 1738 til och med
1750 skrifwit under des vistande på Engsö gård
i Wessmanland», den ofvan citerade Dalinska
handskriften innehåller, som nämndes,
tillfällighetsvers, gratulationer, beskrifningar på resor
till Ängsu m. m., hvarur en del upplysningar
angående själfva byggnaden kunna hämtas. I
»en resa 1743 till Engsö» är afritad »den
wackra nya förstugan och trappan i Engsö
stenhus» och på bilden af »sielfwa huset» synes
äfven den fjärde våningen och lanterninen.
Påbyggnaden har sålunda skett under något af
de första åren af 1740 talet.
Om slottsanläggningens utseende vid denna
tid får man en tydlig föreställning genom en
större oljemålning, som numera är uppsatt i
stora trappan. Utsikten är tagen från sydost
och visar själfva slottet med sina fyra våningar
och framför detta på södra sidan en af tvenne
rödmålade träflyglar omgifven gårdsplan; något
längre söderut ligga ytterligare två i sten
uppförda tvåvånings-flygelbyggnader, mellan hvilka
en trädgård utbreder sig, och slutligen synas
längst till vänster på taflan de långa snörräta
parkalléer som Karl Fredrik Piper lät plantera
och som än idag finnas i behåll, uppvuxna till
en skuggrik park. — Bortom slottet synes
kyrkan med sitt torn, byggdt år 1744, samt i taflans
förgrund ett förnämt sällskap som just
landstigit från roddbåtar vid en brygga i slottets
omedelbara närhet. Den farled genom hvilken
detta sällskap färdats är numera så godt som
fullständigt igenvallad.
Dessa hufvuddrag har Ängsöslottet och dess
närmaste omgifningar än idag väsentligen
bevarat; endast de båda röda träflyglarna äro
försvunna och
den ena af dem
har blifvit ersatt
med en
flygellänga af sten, hvilket
skedde redan
under 1740otalet.
Måhända är det
denna byggnad
som åsyftas i en p.
liten dikt af
Dalin »Wid Engs- t
Våningen 2 tr.
1. Förstuga. — 2. Biljarden. —3. Lek-
ö herrskaps
förrum. — 4. Brita Bddåts kammare. — 5,
sta inflyttning i
6. Gästrum. — 7—11. Sof- och gästrum.
HÅ.
†
dess nya Stenhus
d. 26. Julii 1748 »
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
