Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ängsö. Ängsö socken, Ytter-Tjurbo härad, Västmanlands län. Af Gustaf Upmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AÄN vese
I båda de inre hörnen stå öppna spisar med
troféöfverstycken målade i guld och gult,
golfvet är belagdt med gammal furuparkett och
fris af kalksten. Rummet är ännu ej
definitivt ordnadt, men bland dess möbler äro att
nämna en kolossal spegel från 1600-talets slut
samt ett präktigt och elegant skrifbord, som
tillhört Gustaf Mauritz Armfelt och genom hans
dotters giftermål kommit till Ängsö.
De öfriga rummen i denna våning utgöras
af sofrum, barnkammare och gästrum som alla
hafva i behåll rester af sin fasta inredning från
1700-talets senare del, paneler, dörrar och
kalkstensfrisade golf. Ett af rummen på östra sidan,
som traditionellt kallas Brita Bååts kammare
och där de ofvannämnda damporträtten sitta
uppsatta, har äfven i behåll en vacker
rokokokakelugn i blå och hvit Rörstrandsfajans.
Aterstår slutligen den fjärde och öfversta, af
Karl Fredrik Piper uppförda våningen, som
under långa tider fått stå obebodd och som
ännu icke af den nuvarande ägaren blifvit
återställd i beboeligt skick. Utefter södra fasaden
ligger här ett långt galleri, i hvilket slottets
fordom synnerligen rikhaltiga bibliotek
förvarades. De øöfriga rummen med fönster mot öster
och väster, från hvilka erbjuder sig en den
mest hänförande utsikt öfver Ängsön och
kringliggande vatten, hafva troligen fordom varit
använda till gästrum. Atminstone bodde Olof
von Dalin tydligen här uppe vid sitt besök
sommaren 1746 enligt hvad följande dikt ur
»Engsöana» ger vid handen: den är skrifven
på »Engsö i fierde wåningen d. 24 Julii 1746»
»I natt i sömnen jag mig trodde
som annat folk på jorden bo
men när jag vakna tänk jag bodde
himmels högd med största ro
om jag den ron fick ständigt smaka!
Men ack hon flyr med tidens ström
wi må nu sofwa eller waka
så är wårt hela lif en dröm.»
I samtliga dessa rum finnas märkliga, om
än illa medfarna rester i behåll af den fasta
inredningen från 1700-talets midt, gröna
kakelugnar, väggar stänkta med blå och röd färg,
gamla parkettgolf o. s. v. I ett litet rum i
slottets nordöstra hörn förvaras en mängd in-
—
tressanta föremål, delvis tillhörande
sockenkyrkan, arkivalier, böcker i gamla vackra band,
fragment af altarskåp, en pyxis och ett
rökelsekar af brons från medeltiden, messhakar,
antependier och dylikt.
Vill man ytterligare njuta af den
vidsträcktaste utsikt öfver den fagra nejden gör man
klokt uti att passera den rymliga vinden med
sina väldiga timmerkonstruktioner och stiga upp
i lanterninen, inom hvars betryggande n ke
utsikten är imponerande och sliåcher sig öfver
stora delar af trenne svenska landskap
Västmanland, Uppland och Södermanland. Närmast
nedanför på södra sidan se vi i fågelperspektiv
den vackra parken med sina långa raka alléer
och gårdsplanen med sina flyglar; omedelbart
väster om slottet reser sig den lilla nätta
sockenkyrkan, Ängsö kyrka, och i norr och
nordost skymta mellan träden det stora godsets
ekonomibyggnader.
Om Ängsö kyrka, som hör så intimt
samman med slottet, kunde vara åtskilligt att säga,
men vi få nöja oss med att erinra om att den
härstammar från medeltiden samt att den erhöll
torn i väster och ett grafkor för Piperska ätten
i öster vid midten af 1700-talet. Kyrkogården
stöter tätt intill slottsparken och bildar jämte
denna en fridfull och skuggrik tillflyktsort.
ÖOfver hela Ängsö hvilar ett säreget behag af
fridfull afskil åhøt från världens karm,. 1 något som
tydligen är tradition på stället. Dalin sjunger
därom 174 5:
»Farwäl med fägnad lek och
du liufwa Ö, dn stilla nöye.
Gud wet när jag nu ser dig mer
dock ney, du kan ey så förswinna
jag wördar altid din gudinna
och altid i min tanka ser.»
Kanske är det denna afskildhet, delvis
förorsakad af slottets läge utom allfarvägen, som
gjort att den märkliga byggnaden blifvit
jämförelsevis föga beaktad /af kulturforskningen.
Utom af Klingspor finnes Ängsö skildradt af
löye
Chr. Eichhorn i hans »Svenska studier I samt af
H. Sandberg i Turistföreningens årsskrift 1909.
Ängså
areal af c
taxeringsvärde af 653,900 kronor.
gods med underlydande omfattar en
:a 7,500 tunnland med ett sammanlagdt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
