- Project Runeberg -  Politiska tal samt några tal och inlägg vid skilda tillfällen / Första delen /
255

(1918) [MARC] Author: Karl Staaff With: Kristian Setterwall, Erik Staaff
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frågan lätteligen framställa sig: vartill skall denna
militära makt användas? Skall den måhända kunna
bliva använd till äventyrliga, för folkets sanna intressen
främmande ändamål?

Hos oss böra vi icke behöva göra en sådan fråga,
Omtänksamma och kloka händer hava i själva vår
regeringsform — dess 74 § — inlagt en oförtydbar
fingervisning därom, att vår krigsmakt allenast skall
tjäna att avvärja ett befarat eller börjat angrepp samt
att upprätthålla rikets neutralitet, därest den vid krig
mellan främmande makter av någon bland de
krigförande skulle hotas eller kränkas.

Och detta bud är ej blott inskrivet i grundlagen,
det är ock inskrivet i det svenska folkets sinnen,
tänkesätt och hela åskådning. Att så förhåller sig,
det hava vi i gärning bevisat. Stor och lockande
syntes vid 1905 års kris för mången frestelsen att
söka krigets falska ära i stället för den fredliga
uppgörelsens mindre lysande men sannare och hållfastare
förmån. Den kultur, vårt folk under en sekellång
uppfostrande fredsperiod förvärvat, höll dock provet,
och halvöns båda stater gåvo världen exemplet av
huru även mycket djupgående stridigheter kunna lösas
på den fredliga överenskommelsens väg — ett exempel,
som världen till sin och odlingens stora skada icke
så som vederbort tagit till efterföljd.

Och det svenska folket bevarar säkerligen alltjämt
den uppriktiga fredskärlek, det den gången i handling
ådagalade. Endast mot den brottslige, som avser att
kränka dess rätt och störa dess lugn, vill det rikta
sina vapen.

Jag slutar med att uttala den vissa förhoppningen,
att nu och framgent vårt folk skall, såvitt på
detsamma ankommer, fullfölja sin gamla fredspolitik, med
energiskt fasthållande av sin fulla självbestämmelser ätt

255

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:24:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/staafftal/1/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free