Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Socialismen, liberalismen och storstrejken 1909.
Föredrag hållet i Eskilstuna den 21 november 1909.
DEN arbetarrörelse, som sedan något mer än 20 år
tillbaka framväxt och tillväxt i vårt land, har från
politiskt frisinnat håll i stort sett mötts med insikt
om dess betydelse och inom vissa gränser jämväl med
starka sympatier. Att kroppsarbetarnas ställning i
mångt och mycket varit tillbakasatt, att deras
levnadsvillkor varit för knappa för att tillåta någon verklig
personlig utveckling, behandlingssättet ofta obehörigt,
deras läge vid ålderdom och sjukdom alldeles
otillfredsställande, kort sagt att dessa samhällsmedlemmar varit
styfmoderligt betraktade och behandlade, den
uppfattningen hade icke svårt för att vinna insteg i sinnen,
öppna för rättvisa och mänsklighet. Våra stora män
ha också mäktigt bidragit att tända medkänslans låga
genom flammande vädjanden både från talarstol och
diktartron. Erinrom oss Adolf Hedins ständiga,
outtröttliga arbete i riksdagen för alla de små och de
undanskjutna i samhället •— och icke minst för de
egentliga kroppsarbetarna! Erinrom oss Viktor
Rydbergs ord i det oförgätliga dikt- och storverket
Grottesången, där han låter den person, som är hans
språkrör, tala sålunda om den moderna industrialismen: »Nej,
I fromme söken icke djävulen i de exakta vetenska-
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
