Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ingen metod alis i att säga: Visserligen böra
socialdemokrater såväl som andra få sitta i riksdagen, men
utan samverkan med andra. Ty representationens
uppgift, själva dess livsnerv är fri samverkan. Vad
tjänar det till att samla ihop en mängd folk och låta
dem sitta och diskutera, om man icke menar, att de
skola söka uppnå positiva beslut och göra detta genom
samverkan sinsemellan? Om nu vi frisinnade föra fram
ett reformförslag, om första kammarens majoritet som
vanligt röstar emot, om, såsom kanske numera är att
vänta, en stor del av andra kammar-högern också röstar
emot, om resultatet således blir ett andra kammar-beslut,
tillkommet nästan uteslutande genom liberala och
socialdemokrater, ska’ vi då ha skamvrå, därför att vi
samverkat? Eller om vi i medvetande om att någon liten
förändring i förslaget skulle kunna främja detsamma,
på förhand göra oss underrättade om
socialdemokraternas gillande av densamma, skall det bli skamvrå då?
I sträng motsats härtill vill jag påstå, att det icke blott
är tillåtet, utan en plikt, att samverka med vem det
vara må för uppnående av ett positivt resultat, som
jag såsom riksdagsman anser önskvärt. Waldenström,
som onekligen hade sina lyckliga infall, sade eti gång:
Om själva den onde säger att 2 gånger 2 ä’ fyra, så
tror jag honom.
Men det är sant, att samverkan får icke gä utom
behöriga gränser. Och obehörig blir en samverkan
med motståndare, då jag uppgiver något väsentligt av
min egen åskådning för att vinna deras medverkan.
Detta uppgivande kan gå till på mer än ett sätt. Det
kan t. ex. bestå i, att i någon sakfråga göres en
eftergift, som strider mot mina principer. Det kan ock
bestå i att underlåta en strid för min allmänna
åskådning gentemot farliga villoläror. Och det bör och skall
sägas rent ut, att i intet avseende och på intet sätt
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
