Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag övergår till det frisinnade programmet och faster
då först uppmärksamheten vid valuppropets första
huvudpunkt: genomförande av ett parlamentariskt
statsskick med tyngdpunkten i andra kammaren.
Vad är ett parlamentariskt styrelsesätt? Det är ett
styrelsesätt, som gör folkviljan bestämmande för landets
politik, och detta så att landets ansvariga regering
tages ur parlamentsmajoritetens led. I olika länder
har detta styrelsesätt fått en något olika gestaltning.
Men det sagda är det gemensamma och således
utmärkande för parlamentarismen.
Folket kan äga inflytande på landets styrelse även
under ett icke parlamentariskt skick. Men allt mer
och mer har med stigande politisk utveckling befunnits,
att just detta skick är nödvändigt för att ge folkviljan
den behöriga makten i staten.
Det är nämligen så, att ett parti, som
samman-slutit sig till genomförande av vissa reformer, icke
äger möjlighet därtill utan att förfoga över den första
statsmaktens rättigheter. Alla reformer, vare sig på
lagstiftningens eller beskattningens eller näringslivets
eller kulturens områden, kräva omsorgsfull förberedelse.
Sådan förberedelse är jämväl i vår tid möjlig på ett
helt annat sätt än under föregående tider. Utbildad
statistik, jämförelser med främmande länder och mera
dylikt förefinnes nu i en helt annan utsträckning än
förr. Men det är regeringen, och i allmänhet den
ensam, som har möjligheterna i sin hand att anordna
dessa förberedelser. Det är den som kan sätta igång
hela apparaten av ämbetsverk och ämbetsmän,
kommittéer och sakkunniga. Om regeringen icke vill gynna
en reform, så kan den i de flesta fall stänga vägen för
densamma, helt enkelt därför att reformvännerna icke
ha i sin hand möjligheten att utarbeta eller låta utarbeta
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
