Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och jämkning får vad man vill. Men det dröjer icke
länge förrän man får höra, att nu anser sig den andra
försvarsgrenen tillbakasatt, nu måste man framför allt
sörja för den, och så upprepas samma historia.
Nej, säga vi, genom sådant tillvägagående ha vi nu
kommit till den rena orimligheten. Vi ha kommit
ända därhän, att vårt försvar numera synes vara ett
bland de dyraste i hela världen i förhållande till folkets
bärkraft och alldeles givet det dyraste, som någon
småstat håller sig med. Enligt den jämförelse mellan
Sveriges och vissa främmande staters inkomster och
utgifter, som av sakkunnig på försvarskommitténs
uppdrag utarbetats, utgav under% åren 1902—1906 Sverige
i medeltal årligen 74 miljoner kr. för sitt försvar,
medan för motsvarande tid Norge utgav i medeltal pr
år 20, Danmark 21, Nederländerna 60, Belgien 48 och
Rumänien 27 miljoner. I kronor pr invånare utgav
Rumänien 4.55 Belgien 6.95 Danmark 8.39, Norge 8.89,
Nederländerna 11.09, Sverige 14.11. Av statens
samtliga egentliga utgifter gingo till försvarsväsendet i
Belgien 17.4 procent, i Rumänien 21.6 procent i
Nederländerna 29.5 procent, i Danmark 31 procent, i Norge
35.1 procent, men i Sverige 52.6 procent. I det av
de övriga länderna, där det gick högst, alltså dock ej
mera än drygt 1/3 av de egentliga utgifterna. Hos
oss mer än hälften. Sådana siffror tala.
Betänka vi nu, att vi icke ännu ha någon
ålderdomsförsäkring — den har första kammaren gång efter
annan sagt nej till —, att vårt folk synnerligast i
vissa landsändar suckar under svår skattetunga, att vi,
om vi skola bli av med rusdryckseländet, tillika måste
avsäga oss de medel som därav ingå, då förstå vi
också, att här måste göras ett val: antingen skola vi
låta försvarsfrågan skötas såsom hittills, med risk att
andra för värt folks lycka oundgängliga åtgärder få
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
