Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tal hållet vid 8:e nordiska nykterhetsmötet i
Stockholm den 9 juli 1913.
Mina ärade åhörare! Då jag av det nu öppnade
mötets organisationskommitté anmodats att på denna
välkomstfest säga några ord, har jag gärna velat
tillmötesgå denna anmodan, i vilken jag sett ett
förtroende, varpå jag sätter stort värde.
Måhända borde jag begagna detta förtroende så, att
jag hölle mig till mera allmänna betraktelser i och
över nykterhetsfrågan. Mötet äger ju ej en
uteslutande svensk karaktär, utan en nordisk. Det kunde
då kanske väntas av mig, att jag icke skulle behandla
ämnet ur företrädesvis svensk synpunkt. Då jag likväl
så gör, är det därför att jag i anseende till
nykterhetsfrågans läge hos oss känner mig starkt manad därtill.
Kanske kan också ett och annat av vad jag har att
säga innebära något av intresse, tilläventyrs också något
av gagn även för de ärade främlingar, vi se ibland oss.
Det gives två slag av hänförelse här i världen: ä
ena sidan den hänförelse, som icke ser några
svårigheter för ett eftersträvat måls vinnande, å andra sidan
den som ser svårigheterna, som uppskattar dem till
hela deras vidd, men som därav hämtar eggelse till
ansträngningar utan uppehåll för att vinna seger över
dem.
Det händer ej sällan i våra dagars massrörelser, att
2l6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
