Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fram med frivilliga lån från något regemente, som varit
bättre försett.
När tillgången är så knapp, är det naturligt, att
man icke har mycken möjlighet till urval. Man får
ta vad man kan få. Och detta är icke alltid det
bästa. Ej sällan visar det sig, att de militära
bestraffningarna äro talrikare inom de stamanställda än inom
de värnpliktiga vid ett regemente. Med andra ord,
de som skulle vara lärjungar äro bättre än de som
skulle vara lärare och föredömen. I sanning en
upp-och nedvänd ordning!
En annan reflexion! Om i en civil
undervisningsanstalt man funne, att lärjungarna icke alltid visade
det bästa resultat, och om det befunnes, att ett stort
antal av de lärare, som skulle finnas, icke alis funnes
och att ett avsevärt antal av dem som funnes icke
skötte sig väl, skulle man då ropa: ge oss längre
skoltid! Skulle man inte snarare säga: ge oss tillräckligt
med lärare och bättre lärare! Den frågan tränger sig
ovillkorligen fram. Jag skall senare komma till frågan
om utbildningstiden. Men redan nu må det slås fast
såsom något ovedersägligt — därom tror jag, att de
allra flesta av försvarsberedningarnas ledamöter äro
eniga — att vår viktigaste militära kvalitetsfråga är
underbefälsfrågan.
Huru skall nu en verkligt effektiv höjning kunna
åstadkommasr Jo, på följande sätt. Underbefälet har
tvä uppgifter: att tjänstgöra såsom truppförare och att
tjänstgöra såsom instruktörer. För att få truppförare,
erforderliga vid mobilisering, då regementena svälla ut
till fältstyrka och då mycket underbefäl kräves, uttages
omkring 10 % av årskontingenten under första
tjänstgöringen. Grunderna för uttagningen böra vara dels
lämplighet för tjänsten, dels ock hänsyn till de uttagnas
ställning. Den som icke har att sörja för mer än sig
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
