Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att det skulle vara ratt att medelst löften, som man
icke ämnar hålla, lura sig till ett mandat. De mena
— antar jag — att det över huvud bör anses otillåtet
att avge några utfästelser alis vid politiska val, men
att, om man handlat så orätt, man åtminstone skall
förbättra saken genom att åsidosätta dessa utfästelser,
i händelse man kommer till en annan uppfattning.
Det behöver knappast sägas, vilken fullständig
omvälvning i rådande politiska seder och bruk det skulle
innebära 1 händelse läran, att utfästelse ej får givas
vid valen, skulle tillämpas. Bort med alla program!
Eller ock borde varje kandidat uttryckligen betona,
att han visserligen för tillfället hyllade sig till ett visst
program, men att han förbehölle sig att kunna ändra
uppfattning när som helst, efter det han vore väld.
Kandidaten kunde vara frisinnad vid valet, men han
skulle förbehålla sig att under perioden bli högerman
eller socialdemokrat, i ty att han kunde ändra
»övertygelse». Jag tillåter mig undra, huruvida denna nya
metod skulle vara särskilt ägnad att skapa män av
verklig övertygelse. Mig förefaller det snarare, som om
politiken därigenom skulle bli en sannskyldig högskola
för väderflöjlar.
Låt oss emellertid se till, vad det är för skäl, som
de politiska vishetslärare, vilka förkunna den nya
teorien, ha att åberopa.
Jo, först ha de hänvisat till principalatstriden och
därifrån trott sig kunna hämta ett stöd. Med vilken
rättf Principalatstriden, som förevar på 1740-talet,
rörde sig om, huruvida väljarna till de riksstånd, däri
medlemmar valdes, ägde rätt att, närhelst de behagade
och i vilka ämnen de behagade, giva sina representanter
föreskrifter och, om dessa ej rättade sig efter
föreskrifterna, efter godtycke återkalla sin en gång givna
riksdagsfullmakt. Nu för tiden sätter mig veterligen
Politiska tal II.
257
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
