Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde känna det såsom en plikt att med vapenmakt
ställa oss vid detta lands sida i den stora striden.
Förfäktarna av sådana åsikter synas emellertid ha funnit
omöjligt att gentemot en stadgad folkmening vidhålla
sina första önskemål. Kvar stå endast vissa
uppfattningar, att vi borde övergå till en mera »aktiv»
neutralitetspolitik — ett uttryck, som begagnas i sådana
sammanställningar, att det icke är lätt att förstå dess
innebörd. Jag har redan framhållit, att vi förutsätta,
att vår regering med ali energi och klokhet söker
skydda våra intressen gent emot övergrepp av ena
eller andra slaget, från vilken sida de nu än må
komma. Men något därutöver, någon äventyrspolitik,
som bäst det är kunde göra slut på vår neutralitet
och draga oss in i kriget, vilja vi ej ge oss in på.
I samband med vad jag nu sagt må jag beröra
ännu en sak. Man kan tala emot neutraliteten på mer
än ett sätt. Nyligen ha tidningen N. D. A. i
Stockholm och undertecknad i en liten polemik varit eniga
om en sak, nämligen att vår regering inför de
krigförande makterna bort betona (vilket den enligt mitt
antagande ock säkert gjort), »att vi i detta krig icke
taga parti for den ena eller den andra stridande parten,
men att vilkendera av dem, som företoge sig att kränka
vår rätt, givetvis därigenom riskerade att få oss till
fiende.» Och den uppfattningen håller jag fast vid
såsom riktig. Men nu finner jag, att ledamoten av
första kammaren, professor Harald Hjärne synes ha en
annan åsikt. I ett uttalande till en norsk tidskrift
yttrar han — efter att ha betonat, hurusom
neutralitetens bevarande under detta krig för Norge vore en
oavvislig livsfråga — beträffande vårt land följande:
»Vad Sverge angår, kan ännu ingenting vidare uttalas,
än att vi under inga förhållanden skola låta tvinga
oss att gå med Ryssland mot Tyskland.» Men om
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
