Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa myther lära oss intet angående ståndens
uppkomst, men de äro intressanta vittnesbörd om,
hvad menniskorna i forna tider tänkt härom. De
visa, att stånden betraktades som en gudomlig
institution, grundad uti de vid skapelsen gifna olika
naturanlagen. Efterljuden af detta betraktelsesätt
hafva för icke så länge sedan förklingat. Le Roturier,
vanbördingen, var ännu kort före franska revolutionen
i den adliges ögon ett slags lägre menniska, såsom
de två lägsta kasterna alltjemt äro i Brahmanens
och Xatryans.
Må vi nu tillse, hvad historia och
samhällsvetenskaper lära oss om ståndens uppkomst.
Äldst bland stånden är de ofries. Slafveriet
är det första steget till samhällets sociala organisation
uti stånden. Dess uppkomst sammanfaller, såsom
ofvan är antydt, med öfvergången från barbariet till
civilisationen och närmare bestämdt från
vandringslifvet till det bofasta och till åkerbruket. Det
tillhör sålunda hvarje kulturfolks tidigaste barndom.
Sättet för slafveriets första tillkomst har säkerligen
allestädes varit detsamma, nemligen genom krig. De
slagne hafva gjorts till fångar. Tidigare dödades
den besegrade fienden, der han ej dertill uppåts.
Slafveriet betecknar i detta afseende ett framsteg till
menskligare seder. De ofries stånd är i följd häraf
ursprungligen ett främmande folk. Senare hafva dess
leder rekryterats utom genom krig på mångfaldigt
sätt. Vigtigast är naturligen arf; barnen föddes till
föräldrarnes stånd. Dernäst må nämnas skuld samt
behof af skydd. Cæsars skildring af Gallernas
samhällen på hans tid gifver en upplysande föreställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
