Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
statsrättsliga grund, på hvilken det nya ståndet växer
vidare. Det är så feodal-adeln liksom äfven den
svenska uppstått.
Presteståndets uppkomst är svårare att
angifva. Religionen är en urgammal företeelse ibland
menniskorna. Vi känna icke någon tid eller något
kulturstadium, då tron på och dyrkan af högre
väsenden varit okänd.
Religionslösheten, som en mera allmän företeelse,
är en nyhet, för hvars införande i verlden den
moderna civilisationen bär den tvetydiga äran.
Vården om religionen har redan mycket tidigt
anförtrotts åt särskilda personer; men när och huru
dessa afsöndrats till ett stånd, kunna vi ej närmare
säga. Såsom verksamma faktorer härvid kunna
dock nämnas: framträdandet af öfverlägsna personer
såsom religionsstiftare och ordnare af kulten,
uppkomsten af en nationalreligion samt uppfinningen af
skrift och vetenskaper; vidare förvärf af egendom
för tempel och kyrkor, slutligen konungadömets eller
andra maktägandes understöd och erkännande.
Det tredje ståndet efter sin vigtigaste
beståndsdel kalladt borgarståndet, är i vissa fall det
äldsta af alla stånd, i andra det yngsta. Det förra
är fallet hos de folk, der den ursprungliga allmänna
friheten aldrig gick förlorad med de högre ståndens
uppkomst. Hvad som blef qvar af de fries klass,
sedan adel och prestestånd höjt sig öfver massan,
blef här tredje ståndet. Vårt eget land med dess
fria bondestånd och frie borgare erbjuder ett
exempel derpå. I andra fall åter, uti Europas
feodalsamhällen, råkade icke blott den jordbrukande utan äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
