Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Längst fick den vid jorden på ett eller annat
sätt bundna landtbefolkningen vänta på ändring uti
sin lott; men när en gång befrielsens timme slog, så
gick det den mestadels bättre än öfrige medlemmar
af detta stånd. Tidigast fullbordades böndernas
emancipation i Frankrike (1789), sist uti Ryssland
(1861). Mellan dessa år faller bondeemancipationen
uti öfriga länder på kontinenten, uti hvilka en
emancipation behöfde eller kunde förekomma. England
hade icke behof af en dylik frigörelse, emedan der i
dess ställe landlorderna redan för århundraden
tillbaka frigjort sig från sina bönder. Den bofasta
arbetande landtbefolkningen i England, som redan
efter digerdöden vid midten af 1300-talet befriats
från det stränga beroendet af godsherren, drifves bort
från jorden i följd af fårskötselns utveckling på
1400-talet (»fåren äta i detta land menniskor såsom
vargarne:»: Thomas Morus), fattiglagarne från 1600-talet
m. fl. åtgärder. Af de engelska bönderna blefvo
efter hand dels farmers, arrendatorer, och dels
daglönare, som snart nedsjönko till ett
landtarbetareproleteriat, såsom de ännu i dag äro.
Men bortsedt från England, der en egendomlig
utveckling försiggått, hafva de vid jorden och de
stora godsen bundne arbetarne med ståndsväsendets
fall sett sin ställning i hög grad förbättrad. I de
flesta länder såsom Frankrike, Österrike—Ungarn,
flere tyska stater, Danmark, Ryssland erhöllo de
frigjorde såsom sin den jord, på hvilken de sutto. De
lifegne och deras gelikar af olika slag, blefvo frie
bönder. Uti de länder, der tidigare ett fritt
bondestånd saknats, skapades härigenom ett sådant. Dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
