Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilka de ofta äro skäligen likställde, så blifva
mellanklasserna de till antalet ojemförligt starkaste. Inom
vissa länder deribland Frankrike med dess ytterst
talrika bondestånd (omkring 15 mill. personer) är
detta otvifvelaktigt fallet. Endast England och
Skottland hafva jemförelsevis svaga mellanklasser. Ett
sjelfständigt bondestånd saknas här nästan alldeles —
en följd af bland annat att England aldrig upplefvat
en reduktion — och konkurrensen från de store
industriidkarnes sida har här farit illa med
handtverkarne.
Kroppsarbetarnes klass är allestädes stor, men
otvifvelaktigt relativt störst uti de länder, hvilkas
industri är högt uppdrifven såsom England, Tyskland,
äfven Frankrike och Belgien, ehuru i dessa båda
länder bondeståndet är mycket talrikt.
Industriarbetarne utgöra äfven hufvudmassan af denna klass utom
i länder som Ryssland och andra med öfvervägande
jordbruk.
Förändringar uti klassernas inbördes
talförhållanden hafva försiggått allt sedan klassamhällets
begynnelse och försiggå alltjemt. Det är emellertid i följd
af det statistiska materialets ofullständighet särdeles
för äldre tid ytterst svårt att närmare angifva måttet
af dessa förändringar. Jemföras beträffande Sverige
åren 1805 och 1855, så visar sig, att klassen »alla
andre» (kroppsarbetare utom de vid jordbruk och i
förnämligare hustjenst sysselsatte) på bekostnad af
samtliga andra klasser stigit med omkring 9 % eller
från 20,49 till 29,44 %.Och utsträckes jemförelsen
med iakttagande af samma gruppering till 1880, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
