Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dermed slut. Annorlunda är förhållandet med dem,
som vandra den andra vägen, studiernas. De som
förvärfva den qvalificerade arbetskraft, som fordras
för embetena och de liberala yrkena, ingå uti dessa
och tillhöra dermed den högsta klassen. Den
omfattning, uti hvilken denna sociala omsättning
nedifrån upp gör sig gällande, är mycket olika i olika
länder. Den beror så godt som uteslutande på det
högre undervisningsväsendets organisation. Der all
undervisning är privat och i följd deraf måste af
lärjungarne högt betalas såsom i England, är denna
öfvergång från lägre till högre ytterst sällsynt.
Vanligast är den der, hvarest den högre undervisningen är
kostnadsfri såsom i Sverige.
I hvilken grad de lägre klassernas söner i Sverige
på detta sätt gå upp uti högre klasser, inhemtas af
följande för 1875 gifna siffror. Af
elementarläroverkens lärjungar voro från bonde- och
hemmansegareklassen uti samtliga läroverk 13,9 % och uti de högre
15,5 % från arbetareklassen respektive 13,3 % och
11,8 %[1]. Mer än en ¼ sålunda af dem, som
besöka statens högre läroverk, komma från de lägre
klasserna. Utan minsta tvifvel bibehålla sist nämda
klasser denna procentsats äfven vid universiteten,
ehuru uppgift härom saknas. Det är alltså en
mycket betydlig kontingent, hvarmed den högre klassen
rekryteras nedifrån. Att detta år ifrån år kan fortgå,
utan att trängseln på embetsmannabanorna och i de
lefnadsställningar, som den högre klassen i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
