Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individens frihet d. v. s. den socialistiska regimen med
gemensam egendom o. s. v. För närvarande söker
Herzka (Freiland) öfvertyga samtiden om möjligheten
af den fullaste individualism utan individuel egendom
till jorden och delvis icke heller till kapitalet.[1]
Frågan om gemensamhet eller icke-gemensamhet i
egendom och arbete m. m. är en specialfråga, som
närmast rör sätt och former för den nya ordningen,
icke denna sjelf uti dess grundprincip. Ty denna
är blott och bart jemlikhet, ekonomisk och social.
Den nutida sociala rörelsens rätta namn är derför
icke något af de nu brukliga, utan borde det vara:
egalitarism eller kortare parism, på svenska
likhetssträfvande. En af de grupper bland Paris’
arbetare, som på 1830-talet omfattade de nya lärorna,
kallade sig äfven travailleurs égalitaires, eller kortare
les égalitaires.
Utom nu anförda alldeles motsatta riktningar hos
»likhetssträfvarne» finnas ibland dem, som ensamme
rätteligen borde heta socialister, en mängd sådana
mer eller mindre från hvarandra afvikande. Så tänka
sig några full egendomsgemenskap med gemensam
både produktion och konsumtion (kommunister);
andre inskränka gemensamheten till den produktiva
egendomen och arbetet (socialister, kollektivister),
medan åter andre vilja förvandla blott en viss del
af den produktiva förmögenheten, jorden, till
gemensam egendom, öfverlåtande arbetet åt de enskildes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
