Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
först efter dess upphäfvande kunde taga rätt fart.
Vid slutet af 1890 räknade de allmänna
yrkesföreningarna omkring 450,000 medlemmar. De äro för
närvarande stadda i stark utveckling både i afseende på
medlemstal och organisation, ehuru den gällande
lagstiftningen och ännu mer det sätt, hvarpå lagarne
handhafvas, lägga stora hinder i vägen för desamma. I
det afseendet skilja sig de nuvarande yrkesföreningarna
ifrån de äldre (före 1878), att de endast sällan i
likhet med dessa äga sjukkassor och liknande
understödsmedel — en ingalunda fördelaktig verkan af
lagstiftningen på dessa områden. De äro
hufvudsakligen organiserade för kamp om lön och
arbetstid m. m. samt starkt påverkade af socialistiska
idéer.
Öfverhufvud kan såsom för den tyska
arbetarerörelsen karakteristiskt anföras å ena sidan dess
socialistiska, å andra dess politiska tendenser. Den
skiljer sig härutinnan skarpt från den engelska och
jemväl den franska. Både det ena och det andra
kännemärket har den vid sin födelse fått mottaga
af dem, som då togo den om hand. Lassalle
försummade aldrig att hos de lyssnande arbetareskarorna
inplanta, att vägen till den socialistiska ordningen
går igenom riksdagen. Samma taktik förordades af de
efter Lassalle framträdande männen af Marx’ skola.
Sedan den tiden är det socialistiska arbetarepartiet
ej blott i Tyskland utan i alla länder ett politiskt
parti på samma gång som ett socialt.
Uti öfriga europeiska länder har arbetarefrågan
ännu senare framträdt än i Tyskland och för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
