Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mellan dessa båda partimotsatser, hvartill
programmet gifvit anledning, står den stora massan at
Tysklands socialdemokrater under Bebel, Liebknecht,
Singer m. fl. De tillbakavisa både den ena
riktningen och den andra, vilja ej inskränka partiets
uppgift till att vara blott ett arbetarevänligt
reformparti, men ej heller, trots den lika uppfattningen att
tiden för den socialistiska regimen är hardt nära,
utbyta den parlamentariska stråt, de hittills följt,
mot den revolutionära agitationen. Man vidtog alltså
endast några redan föregående år i Halle framställda
ändringar uti Gothaprogrammet — deribland den, att
uttrycket eine reaktionäre Masse om öfriga klasser
ströks — och man icke blott fasthöll oförändradt vid den
häfdvunna föreningen af nutids- och framtidsspörsmål,
utan utlade och bestämde närmare bådadera.
Trots den öfverväldigande majoritet, hvarmed
program och partiledning fastställdes i Erfurt på
antydt sätt, synes dock föga troligt, att den skism,
som framkallats af programmets inre motsägelse,
blifvit derigenom skaffad ur verlden. Tvärtom torde
den, så framt ej yttre förhållanden såsom nya
tvångsåtgärder i stället för den 1890 upphäfda socialistlagen
störa den inre utvecklingen inom partiet, snart
framträda starkare än förut. En särskild anledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
