Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men en mgwanas högsta ärelystnad är att ega ett hus och
en shamba (trädgård). Denna senare må nu icke vara större
än att der rymmes ett dussin kokospalmer, ett dussin
maniokbuskar, ett halft dussin bananer, ett halft dussin batat- och två
eller tre jordpistacie-sängar — den är i alla fall hans trädgård,
hans egendom och derför för honom af ett värde som ej kan
uppskattas i penningar. I en vrå af denna lilla men väl skötta
trädgård skulle han vilja bygga sig ett hus med en särskild
liten gårdsplan, der ett halft dussin höns och en get, som han
totalt skulle klema bort och öfverhopa med smekningar, finge
gå och promenera. Tre hundra dollars torde sannolikt vara
sammanlagda värdet af hans hus, trädgård, höns, get, husgeråd
och trädgårdsredskap; men det oaktadt kan det hända att han
gifter sig två gånger, blir fader till fyra eller fem barn och
till och med egare af en eller två slafvar. Då skrattar han
åt hela verlden och anser sig lika burgen och välmående som
någon af Zanzibars araber. Men lyckan skämmer sällan bort
honom. Han tycker om trefligt umgänge, och hans goda hjerta
skaffar honom huru många vänner som helst. Öl, brygdt på
majs, eller palmvin, kokosnötmjölk eller europeiskt bränvin
tjena att ytterligare utvidga och befästa dess
vänskapsförbindelser.
Livingstone, Burton, Speke och Grant hafva wangwanaerna att
tacka för mycket; dessa hafva under deras befäl gjort geografien
stora tjenster. Ända från långt norr om eqvatorn ned till
Zambezi, tvärs genom Afrika ända till Benguella och
Livingstoneflodens mynning hafva de gjort dessa forskares namn kända för
folkstammar som, om wangwanaerna icke funnits, till den dag i dag är
skulle hafva förblifvit i okunnighet om hvad som fans utanför
deras egna gränser. Jemte många fel hafva de också flere goda
egenskaper. Vidskepliga, lätt uppgifvande hoppet vid den minsta
motgång, färdiga att tro på allt, äfven det orimligaste, så snart
någon fara skymtar, kunna de dock med en förståndig
ledning fås att skratta åt sin egen lättrogenhet och stålsättas
att lida som stoiker och slåss likt hjeltar. Det beror derför
på den som leder och anför en hop sådana menniskor,
huruvida deras dåliga eller goda egenskaper skola vinna öfvertaget.
I det inre af Afrika finnas andra negerfolk som, ehuru af
sträfvare skaplynne, säkerligen, då de blifvit mera kända, skola blifva
större gunstlingar hos européerna än hvad wangwanaerna äro.
Jag menar wanyamwezierna, eller infödingarna i Unyamwezi, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
