Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i en fäktning med honom, och när jag med Livingstone
återvände till Unyanyembé, hörde vi omtalas huru han med
utomordentlig snabbhet öfverföll och slog sina fiender bland
arab- och negerstammar. Sedan vi lemnat Ugogo, hörde vi på denna
expedition dagligen talas om honom. Ena dagen framryckte
han mot Kirirumo, den andra var han någonstädes i vår flank
i Utaturu. Han krigade med Ituru och hade, efter hvad
höfdingen i Mgongo Tembo berättade, förlorat 1,110 man två
mårader innan vi höllo vårt intåg der. Mgongo Tembo, som hade
ett vaksamt öga på den fruktade höfdingens rörelser,
underrättade oss att Mirambo just nu befann sig framför oss och
kämpade med wasukumaerna. Mgongo Tembo sade vidare för att
gifva oss en förklaring öfver wanyaturuernas obefogade öfverfall
att vi icke borde hafva skänkt oxhjertat åt trolldoktorn från
Vinyata, emedan, sedan vi gjort oss af med denna blodspridare,
wanyaturuerna trodde att vi försvagat våra egna kroppar och
skulle blifva ett lätt byte för dem. "Wanyaturuerna äro röfvare
och söner af röfvare", sade han vredgad, sedan han lyssnat till
berättelsen om hvad vi upplefvat i Ituru.
Sedan vi tagit en två dagars väl behöflig rast i Mgongo
Tembo, der ökat vår styrka med åtta bärare och två vägvisare
samt känt oss lugnade genom gynsamma underrättelser om det
land vi närmade oss, intågade vi den 1 Febr. i Mangura i
Usukuma i närheten af en sällsam dal, der en skog af
solfjäderpalmer växte. Alla vattendrag vi denna dag öfvergingo hade
i sin strömfåra att uppvisa rullstensblock af granit, blå skiffer,
basalt, porfyr och qvarts.
Omkring sex mil vester om Mangura låg Igira, ett glest
nybygge med utsigt öfver Luwamberris storartade slätt, 4,950
fot öfver hafsytan. Det läger som vi slogo på denna slätt
befans ligga 4,175 fot högt. Tio mil längre bort, i närheten af
en stillastående liten sjö, utgjorde höjden blott 3,950 fot, endast
150 fot högre än Victoria sjön.
Ända till Igira trifdes den afrikanska asken, men när vi
kommo ned på slättlandet och höjden öfver hafvet minskades
till 4,000 fot, funno vi apbrödsträdet vara det utmärkande
draget i växtligheten; snart gaf dock detta vika för törniga akasior
och småväxta buskar, hvilka i sin ordning efterträddes af en
vidsträckt slätt af gulbrunt gräs.
Luwamberri-slätten — med sin bredd af nära fyrtio mil,
sin i fjerran åt n. n. v. förtonande längd, sin ringa höjd öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
